Kvarstående vätska i mellanörat (sekretorisk otitis media; SOM) är mycket vanligt hos barn. Vätskan förorsakar en hörselnedsättning som kan uppgå till 40 dB, och om SOM är bilateral och långvarig kan barnets förmåga att lära och utvecklas påverkas. Insättande av transmyringeala plaströr vid SOM är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen på barn. Efter långvarig hörselnedsättning på grund av SOM normaliseras hörseln som regel momentant då paracentes utförts och vätskan avlägsnats. Eftersom SOM läker ut spontant hos en stor andel av barnen brukar man i Sverige vanligen vänta 3–6 månader innan beslut om paracentes och rörinläggning fattas.
I USA, som denna studie utgår ifrån, sätter man ofta plaströr tidigt i sjukdomsförloppet och hos mycket små barn (under 1 års ålder). Den aktuella studien utfördes vid flera barnsjukhus i Pittsburg, Philadelphia, där en grupp om 6400 barn följdes kontinuerligt från 2 månaders ålder. Av 430 barn som utvecklade SOM randomiserades hälften till att få plaströr insatta omedelbart (närmaste veckan) och hälften till att få plaströr insatta sent (efter 6–9 månader).
Plaströren blev insatta före 3 års ålder, och barnen följdes till 6 års ålder, då en omfattande testning av hörselförmåga, talförmåga och språkförståelse, intelligenstest samt mätning av beteende och emotioner utfördes.
Vid 6 års ålder förelåg ingen skillnad i hörselförmåga, talförmåga eller språkförståelse mellan grupperna. Hos nära 60 procent av barnen som randomiserades till att få plaströr installerat efter 6–9 månader normaliserades mellanörestatus innan beslut om rörinsättning fattades.
Det är en intressant och bra utförd (prospektiv, randomiserad, kontrollerad) studie. Resultaten av denna studie bekräftar den praxisvi tillämpar i Sverige. Enligt den är det viktigt att fånga upp barn med SOM. Diagnos ställs med otomikroskopi, inklusive test av trumhinnans rörlighet och av hörsel. Barnen kontrolleras därefter regelbundet, och om SOM inte visar tecken till spontanläkning sätts plaströr efter 6 månader. Under väntetiden kan föräldrar med fördel träna barnet att utföra olika typer av tryckutjämningstekniker.
Slutligen kan det påpekas att det kan finnas andra skäl att sätta plaströr tidigare vid SOM hos vissa riskbarn. Sådana kan vara exempelvis olika typer av missbildningar, vissa syndrom samt samtidig sensorineural hörselnedsättning.