Kvinnors upplevelse av smärta är starkare, mer frekvent och mer långvarig än mäns. Könsskillnaden har förklarats i olikheter i känslighet och uthållighet.
Avsikten med studien var att undersöka om män och kvinnor med kronisk smärta svarar olika på multidisciplinär rehabilitering. På Royal National Hospital for Rheumatic Diseases i Bath, England, erbjöds 143 smärtpatienter att delta, 98 fullföljde studien, 33 män och 65 kvinnor. Åldersspannet var 20–71 år. Patienterna indelades i behandlingsgrupper efter psykologintervju, observation och grad av fysiskt handikapp. Behandlingen bestod av ett treveckors och ett fyraveckors rehabiliteringsprogram med sjukgymnaster, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut och psykolog. Smärta, ångest/oro och grad av fysisk oförmåga mättes vid tre tillfällen: före och efter behandlingen samt vid tre månaders uppföljning.
Resultatet visade att kvinnorna initialt rapporterade högre värden än männen i samtliga variabler. Vid registreringen efter behandlingen hade alla värden förbättrats hos både män och kvinnor – men skillnaden kvarstod. Vid uppföljningen tre månader senare hade behandlingseffekten försvunnit hos kvinnorna, som återgått till sina ursprungsvärden, medan den kvarstod hos männen.
Slutsatsen av studien blev att män och kvinnor svarar olika på multidisciplinär smärtrehabilitering. Hur länge männens behandlingseffekt varade framgår inte. En kontrollgrupp och kanske även en grupp som enbart givits »programmerad uppmärksamhet« saknas för att klarlägga den psykologiska inverkan av rehabiliteringen. Studien är ett värdefullt bidrag till den ökande kunskapen om skillnaden mellan könen i fråga om smärta och rehabilitering, även om den motsäger en del tidigare rapporter.



Smärta och njutning. Konstverk av Leonardo da Vinci.