I en nyligen publicerad artikel i BMJ jämför författarna Soteriades och Falagas den vetenskapliga produktionen inom biomedicin i USA och EU under åren 1994–2004. För att få en tydligare bild av produktionen delar man in EU i tre grupper: a) de första 15 medlemsstaterna (inkluderar även Sverige och Finland), b) de tio stater som kom med i EU år 2004 och slutligen c) fyra länder som är kandidatländer till EU (Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Turkiet). Den vetenskapliga produktionen ställs därefter i relation till bla befolkningsstorlek, BNP och ekonomiska medel avsatta för forskning.
Jämförelsen är begränsad till nio medicinska ämnesområden, däribland klinisk medicin, immunologi, mikrobiologi, molekylärbiologi och genetik samt psykiatri.
EUs vetenskapliga produktion är ca 10 procent större än USAs. Bland EU-länderna ligger Storbritannien i topp vad gäller både antal artiklar och antal citeringar. Sex EU-länder hade under åren 1994–2004 mer än 1000000 citeringar: Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och Sverige. Men då konstateras också att Sverige satsar en mycket hög andel av sin BNP på forskning (4 procent av BNP, följt av Finlands 3,0 procent).
Sverige ligger i topp vad gäller såväl artiklar och citeringar »per 1000 invånare« som antal artiklar och citeringar »i relation till BNP«.
Fem EU-länder uppvisar ett högre artikelgenomsnitt per invånare än USA (4,9 artiklar per 1000 invånare). Det är Sverige med 8,8 artiklar, följt av Danmark (7,0), Finland (6,8), Nederländerna (6,0) och Storbritannien (5,8).
Räknat i relation till BNP har Sverige nästan dubbelt så många artiklar som USA (286 per miljard dollar i BNP; jämför USA med 152). Även Storbritannien (270) och Finland (234) ligger bra till.
Svenska artiklar citeras också i stor utsträckning. Sverige har det överlägset högsta antalet citeringar per 1000 invånare (118/1000 invånare). Det kan jämföras med Danmarks 94 och Finlands 93. USA har 86 citeringar/1000 invånare. Även i relation till BNP ligger Sverige bra till; här hamnar man högst, följt av Storbritannien, Finland och Nederländerna. Per BNP räknat har Sverige 43 procent fler citeringar än USA.
Soteriades och Falagas konstaterar i diskussionsdelen att Skandinavien och Nederländerna har en mycket gynnsam profil när man tar hänsyn till invånarantal och BNP men att EU som helhet ligger efter USA och att gapet torde öka när nya länder i Östeuropa anslutit sig till EU. Författarna uppmanar EU att satsa ytterligare pengar på biomedicinsk forskning.

Kommentar. Sverige har en tradition av högkvalitativ biomedicinsk forskning. Svenska forskare producerar många artiklar, och de citeras också! Näst USA har Sverige flest stamcellslinjer av alla länder. Personnumret möjliggör en hög uppföljningsgrad i kliniska studier samt registerkopplingar. Många svenska forskare har också ett nära samarbete med den inhemska läkemedelsindustrin.
Washington Post recenserade den 19 juni (2005) boken »The flight of the creative class: The new global competition for talent« av Richard Florida (HarperBusiness). Florida konstaterar att det största hotet mot Amerikas ekonomiska hegemoni inte står att finna i länder som Indien och Kina utan i länder som erbjuder en bra mänsklig infrastruktur och högpresterande universitet och forskningscentra. Andra egenskaper av vikt är generösa möjligheter till immigration och rörlighet mellan länder.
Florida, som är ekonom, finner det naturligt att försöka sätta siffror på hur gynnsam en miljö är för kreativitet och tillväxt. Hans Global Creativity Index består av tre komponenter: »talang« (utbildningsnivå och den kreativa klassens storlek/antal), »teknologi« (antal patent och andel av BNP som utgörs av satsning på forskning och utveckling) samt »tolerans« (mätt utifrån invånarnas attityder i fråga om religion, kvinnliga rättigheter, demokrati och vetenskap etc).
USAs totalpoäng dras ned av en 20:e plats på toleransskalan, och landet hamnar på en fjärde plats. Global Creativity Index toppas i stället av Sverige, följt av Japan och Finland.
Florida menar att det är genom att bevara det öppna samhället som ett land har störst chans att öka sin kreativitet och sin produktivitet.
Svenska universitet och sjukhus är internationella miljöer. Inom epidemiologin, som är det område jag själv känner bäst, har tex Karolinska institutet nära samarbete med bla Singapore och USA. Det är genom sådant internationellt samarbete och genom fortsatt ekonomiskt stöd från statsmakterna och andra finansiärer som vi bäst garanterar en fortsatt konkurrenskraftig svensk biomedicinsk forskning. Det behöver Sverige.


Antal citeringar per 1 000 invånare i några länder. EU-10-snitt = Genomsnitt i länder med inträde i EU år 2004. EU-15-snitt = Genomsnitt i länder med inträde i EU till och med år 2003, däribland Sverige, Finland och Danmark.