I observationsstudier har man funnit ett samband mellan hög koncentration av homocystein i plasma och ökad risk för kranskärlssjukdom. En vanlig mutation i metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR) är kopplad till ökad halt av homocystein i plasma. Denna polymorfism har i två tidigare metaanalyser visats ha ett samband med måttligt ökad risk för kranskärlssjukdom.
En ny metaanalys, omfattande 26 000 fall i 80 studier, visar på ett svagt samband mellan ovan beskrivna polymorfism och risk för kranskärlssjukdom endast hos befolkningar från Mellanöstern och Asien men inte från Europa, Nordamerika eller Australien. Författarna bedömer att denna skillnad kan bero på olikheter i folatintag eller på publikationsbias. Deras slutsats är att den aktuella studien ifrågasätter hypotesen att homocysteinsänkning genom ökat folatintag kan förebygga hjärt–kärlsjukdom.
Vid den europeiska hjärtkongressen i Stockholm redovisades nyligen preliminära resultat från en norsk interventionsstudie (NORVIT). Personer som haft hjärtinfarkt randomiserades till antingen trippelbehandling (folat, B12, pyridoxin), dubbelbehandling (folat och B12), singelbehandling (pyridoxin) eller placebobehandling. Man fann ökad risk för hjärt–kärlsjukdom hos gruppen med trippelbehandling. Ingen av de båda andra grupperna med aktiv behandling hade bättre prognos än placebo.
I två tidigare interventionsstudier (publicerade 2004) på personer med stroke eller kranskärlssjukdom minskades inte risken för hjärt–kärlsjukdom med B-vitaminer. I en av dem var risken till och med ökad.
Hos personer med hjärt–kärlsjukdom är behandling med en kombination av B12, folat och pyridoxin inte bara onödig utan troligen farlig.