Rubrikens teman har diskuterats ingående i Läkartidningen under 2005. Det är svårt att ur officiell statistik få en uppfattning om skadornas antal, omfattning och konsekvenser, men Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har kunskap att förmedla. På LÖFs uppdrag undersökte Institutet för hälsoekonomi (IHE) kostnaderna för sjukvård, omsorg och produktionsbortfall för ca 50 patienter som skadades i vården år 1995. Patienternas kostnader beräknades från skadetillfället och åtta år framåt.
För detaljstudier valde författarna slumpmässigt ut sju patienter med invalidiserande skada och fem patienter med icke-invalidiserande skada inom vardera av grupperna: hysterektomi, CABG (kranskärlsoperation), förlossningsskada, höftoperation, knäoperation och laparoskopi (huvudsakligen galloperationer). Inom dessa områden var skador speciellt frekventa.
Under år 1995 fick således 184 knäopererade och 91 laparoskopiskt opererade patienter ersättning från LÖF. Per patient var förlossningsskador mest kostsamma, eftersom de i hög frekvens ledde till invaliditet.
Genomsnittskostnaden för var skada inom de åtta grupperna var 400 000 kr; hälften av kostnaden hänförde sig till det första året efter skadan, den andra hälften till år 2–8.
Studiens styrka är att man identifierade antalet nya skador under ett år och följde dessa under lång tid. Kostnaden per skadad individ var tre gånger högre än kostnaden i trafikskadefall, som undersökts med liknande teknik.
Det är anmärkningsvärt att laparoskopi för gallblåserelaterad sjukdom omkring fem år efter teknikens introduktion framstår som den vanligaste ersatta skadan inom allmänkirurgi. Eftersom det år 1995 utfördes ca 7 000 laparoskopiska gallblåseoperationer i landet ligger andelen skadade över 1 procent. Redovisningar av denna sort bör föranleda diskussion på kirurgmöten framöver.