BCG är för närvarande det enda vaccinet mot tuberkulos (tbc) och har använts sedan decennier, framför allt för att skydda små barn mot allvarliga tbc-former. Vaccinets verkningsmekanism är dock ofullständigt känd. Endast en mindre del av dem som utsätts för tbc-smitta utvecklar sjukdom. I de fall man har varit utsatt för tbc-smitta kan man med hjälp av hudtestning med tuberkulin få diagnosen latent tuberkulös infektion, dvs vilande tbc. Denna kan senare utvecklas till tbc, varför särskilt barn får förebyggande behandling med isoniazid (INH).

Tuberkulintestet är ett okänsligt test, som påverkas av bla tidigare BCG-vaccination. Genom att man nu känner till tuberkelbakteriens arvsmassa har man fått fram unika antigener, som kan användas i nya diagnostiska test. Test har utvecklats som inte påverkas av tex BCG eller bakterier som liknar tuberkelbakterien och som finns i vår omgivning, sk icke-tuberkulösa mykobakterier (miljömykobakterier). Testet bygger på ett interferon-γ(IFN-γ)-svar vid infektion, och i en nyligen redovisad studie i Lancet av Soysal och medarbetare har man använt ELISpot-teknik.
IFN-γ – och tuberkulintest samt demografisk genomgång genomfördes i en omfattande studie av barn i Istanbul. Samtliga hade utsatts för tbc-smitta av en närstående person. Studien visar att ovaccinerade barn insjuknade i tbc i långt högre grad än de barn som var BCG-vaccinerade. Genom att man använt test baserade på tuberkelbakteriens unika antigener och IFN-γ-svar kunde man också visa att BCG-vaccination förhindrar infektion. Detta är en viktig insikt, då det tidigare antagits att vaccinet inte förhindrar infektion men sjukdom.

Fram till april 1974 BCG-vaccinerades de flesta svenska spädbarn. Därefter har vi, liksom andra länder i Västeuropa, upphört med allmän vaccination. Barn från riskgrupper har dock rekommenderats BCG-vaccination. Studien understryker vikten av att detta verkligen sker, särskilt som resistenta och därmed svårbehandlade tuberkelstammar blivit vanligare. Vidare bör testet utvärderas i Sverige, bla för kontaktspårning vid tbc och bland tex patienter med reumatisk sjukdom som skall behandlas med TNF-α-blockerande läkemedel.