Profylaktisk behandling med implanterbar defibrillator (ICD) förbättrar överlevnaden hos patienter med hög risk för plötslig hjärtdöd till följd av markant nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Kostnaden i samband med ICD-implantation kan vara en tröskel för att tillämpa metoden. En amerikansk forskargrupp har nu visat att primärprofylaktisk ICD-behandling uppfyller gängse kriterier för kostnadseffektivitet.
Analysen baseras på åtta randomiserade studier inom området. ICD-behandling medförde merkostnader på 68 300– 101 500 dollar jämfört med en kontrollgrupp. Två studier som inkluderade patienter efter bypass-operation (CABG-patch) eller inom 45 dagar efter hjärtinfarkt (DINAMIT) visade ingen överlevnadsvinst med ICD. I de övriga studierna (MADIT I och II, MUSTT, DEFINITE, COMPANION, SCD-HeFT) förbättrade ICD-behandling överlevnaden signifikant. Hos dessa populationer uppskattade forskarnas analysmodell en vinst på ca 1,40–4,14 levnadsår, eller ca 1,01–2,99 kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) efter implantation av ICD. Detta resulterade i en kostnad av 24 500–50 700 dollar per vunnet levnadsår eller 34 000– 70 200 dollar per vunnet QALY.
Kostnaden per vunnet QALY stannade under 100 000 dollar även om analysmodellens olika antaganden varierades inom rimliga gränser. Lägre pris och längre livslängd av ICD påverkade kostnadseffektiviteten gynnsamt. Därtill betonar författarna betydelsen av adekvat patienturval för att säkerställa behandlingens effektivitet och därmed kostnadseffektivitet. Resultaten återspeglar förhållandena i USA; där anslås 27 975 dollar för implantation av en enkammar-ICD.
Samma åtgärd kostar ca 110 000– 150 000 kr i Sverige, vilket kan tyda på bättre kostnadseffektivitet. Men även utifrån artikelns kostnadskalkyl förefaller profylaktisk ICD-behandling väsentligen falla inom ramen för vad Socialstyrelsen anser som en kostnadseffektiv behandling (<500 000 kr/QALY, aktuell valutakurs 1:7,87).