I Skottland sker sedan 1994 en interkollegial granskning av dödsfall i samband med olika former av kirurgisk verksamhet, Scottish Audit of Surgical Mortality (SASM). Granskningen är frivillig och omfattar över 90 procent av alla patienter som dör i samband med operationer.
Nyligen publicerades en artikel där resultatet av nio års granskning redovisades. Granskningen av de ca 4500 patienter som årligen dör i samband med operationer sker på följande sätt: Den ansvarige kirurgen och, om patienten varit sövd, den ansvarige anestesiologen fyller i ett formulär med ett 25-tal frågor, som sedan anonymt granskas av en kollega inom samma kirurgiska specialitet. Om den granskade eller granskaren bedömer att brister i vården har förekommit sker en utökad journalgenomgång i ett andra steg. Ungefär 8 procent av alla fall genomgår denna utökade granskning.
Granskaren har att ta ställning till om någon avvikelse skett. Vad man särskilt bedömer är operatörens erfarenhet, om rätt diagnos ställts och om rätt kirurgiskt ingrepp valts. Har komplikationer identifierats tidigt och har patienten förts över till intensivvård i rätt tid? Har trombosprofylax givits?

Under den nioårsperiod som studerats har andelen patienter där avvikelser bidragit till dödsfallet sjunkit från 19,1 procent år 1994 till 8,1 procent år 2002.
Författarna poängterar särskilt att äldre och mer erfarna läkare deltar i beslut i ökande omfattning. De förbättrade resultaten bedöms mest vara ett resultat av att sjukvårdssystemet förbättrats och inte av att individuella brister korrigerats. Exempelvis har den brist på intensivvårdsplatser som tydliggjorts åtgärdats så att patienter i behov av denna vårdform kan remitteras när så behövs.
Artikeln är av intresse för såväl enskilda yrkesutövare som olika specialistföreningar inom kirurgi och anestesi i Sverige.