Det har länge varit känt att flera kroniska sjukdomar utgör en risk för luftvägskomplikationer vid insjuknande i influensa, och tidigare rekommendationer för vaccination har inkluderat astma, kronisk lungsjukdom, hjärtsjukdom, immunsuppression, hemoglobinopatier, kronisk njursjukdom, metabola och endokrina tillstånd, långtidsanvändning av salicylater samt graviditet.
Keren och medarbetare visar nu i en retrospektiv studie, omfattande 745 barn sjukhusvårdade för samhällsförvärvad influensa (laboratorieverifierad influensa A eller B) under åren 2000–2004, att risken för att utveckla andningssvikt med behov av respiratorvård var högre för barn med neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar än för någon av de tidigare identifierade riskgrupperna [1].

Risken att utveckla andningssvikt vid neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar var 12 procent, jämfört med 9 procent vid kronisk lungsjukdom och 8 procent vid kronisk hjärtsjukdom. Vid två andra tillstånd med misstänkt risk för komplikationer, prematuritet och gastroesofageal reflux, kunde däremot ingen ökad förekomst av andningssvikt noteras. Författarna konkluderar att resultaten stöder nya reviderade riktlinjer från ACIP (Advisory Committee on Immunization Practice) att inkludera neurologiska och neuromuskulära sjukdomar bland de kroniska tillstånd hos barn som motiverar årlig vaccination mot influensa [MMWR Recomm Rep. 2005; 54:1-40]. I Kerens studie vid Children´s Hospital i Philadelphia, USA, utgjorde denna grupp 12 procent av barnen som sjukhusvårdades för influensa och inkluderade CNS-sjukdomar (dominerade av cerebral pares och hydrocefalus), neuromuskulära sjukdomar och epilepsi.
Multivariat analys visade att krampsjukdom i sig inte var kopplad till ökad risk för andningssvikt, vilket talar för att riskökningen vid neurologiska och neuromuskulära tillstånd orsakas av nedsatt bröstkorgsfunktion, i sin tur orsakad av nedsatt muskeltonus, svaghet, orörlighet och därav följande svårigheter att hantera sekret.
En möjlig svaghet i studien är att barn med neurologiska och neuromuskulära sjukdomar kan ha vaccinerats mot influensa i lägre omfattning än övriga riskgrupper och därmed fått ett sämre skydd mot komplikationer. Även med det i beaktande visar den dock övertygande på behovet av att inkludera denna grupp bland risktillstånd där vaccination mot influensa rekommenderas.