Orsaken till att den aktuella studien genomförts är astmapatienters låga deltagande i egenvårdsutbildningar. Författarna anser att tidigare forskning, som sökt förklaringar till detta, främst fokuserat på demografiska och kliniska faktorer. Syftet med studien var att öka förståelsen för vad patienternas tankar om utbildningen har för betydelse för deras deltagande. Data till studien samlades in genom intervjuer och olika frågeformulär, som inkluderade uppgifter om attityder, social påverkan och egna hinder.
Resultatet visade att patienter med hög utbildningsnivå var mera benägna att delta i egenvårdsutbildning. Dessutom hade egennytta, press från närstående, upplevda hinder och symtom betydelse för viljan att medverka. Författarnas konklusion är att det vid rekrytering till egenvårdsutbildningar är viktigt att betona patientens personliga nytta, låta anhöriga vara delaktiga och ta hänsyn till strukturella hinder som kan påverka möjligheten att delta.
Sedan tidigare är det känt att högutbildade tar till sig kunskap om sin sjukdom och dess behandling i högre grad än lågutbildade, vilket också framkommer i denna studie. Patienters utbildningsnivå är dock en faktor som vården inte kan påverka. Därför är det viktigt att hitta faktorer som ökar viljan att delta i egenvårdsutbildning.
Studien visar att egennytta, delaktighet och påtryckningar från anhöriga ökar benägenheten att delta. Signifikansvärdet för symtomvariabeln vid den första logistiska regressionen var P0,05. Vid den andra, där ytterligare variabler lagts till (attityd, social påverkan, egna hinder), förändras bilden, dvs ingen signifikans fanns avseende symtom. Detta gör att det är osäkert om resultatet kan tolkas som att astmasymtom har relevant betydelse för deltagandet även om författarna menar så.



Personlig nytta kan motivera astmatiker för egenvård.