Det är välkänt att det föds fler pojkar än flickor. Smits och medarbetare presenterar en teori att tiden som ett par behöver för att nå fram till en graviditet är korrelerad med könet på barnet. Tidigare studier har visat att Y-kromosomer simmar snabbare än X-kromosomer i viskös vätska, och författarnas hypotes var att en graviditet som tar lång tid att uppnå med större sannolikhet är manlig.
Av 5283 holländska kvinnor redovisade 9,4 procent >12 månaders tid till graviditet. 57,6 procent av dessa födde pojkar, medan 51,1 procent födde pojkar bland dem med kortare tid till graviditet. I en logistisk regression visar man att för varje ytterligare år till graviditet ökar sannolikheten med 4 procent att föda en pojke.
Författarna bygger resonemanget på att cervixsekretet spelar en avgörande roll för konceptionen: ju mer högvisköst sekret, desto mindre chans till spontan graviditet och desto större chans till en manlig avkomma när väl graviditet inträffar.
Cervixfaktor utgör bara en liten del av subfertilitetspanoramat, medan faktorer som tubarskada, endometrios och manlig faktor inte har någon uppenbar påverkan på cervixsekretet, och det ter sig då märkligt att könsskillnaden är så stor. Möjligen kan det förklaras av att svåra infertilitetsfaktorer redan har behandlats med assisterad befruktning, medan gruppen med oförklarad infertilitet, i vilken cervixfaktorer sannolikt döljer sig, hänvisas först till exspektans. Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är bortfallet på 27 procent och möjligheten att kvinnorna med lång tid till graviditet överskattat tiden.
Sammantaget är detta ett nytt fynd som kan stämma överens med tidigare kända data men som behöver bekräftas för att bli en sanning. Det påverkar inte handläggningen men kan vara en rolig kuriosakunskap.



Eftersom X-kromosomer simmar långsamt i viskös vätska – och ju mer högvisköst cervixsekret, desto längre till graviditet – blir följden en manlig avkomma när graviditeten väl inträffar.