Högt blodsocker och högt blodtryck i samspel med genetiska faktorer är de viktigaste riskfaktorerna för att utveckla njursvikt vid diabetes. Puberteten karakteriseras av snabb tillväxt, hormonella förändringar och ofta försämrad blodsockerkontroll. Intressant är därför att det finns studier som indikerar att åldern vid diabetesdebuten är av betydelse för utvecklingen av komplikationer och att insjuknande under puberteten skulle vara en riskfaktor.
I en nyligen publicerad studie länkade vi därför Svenska barndiabetesregistret till Svenskt register för aktiv uremivård (SRAU) för att undersöka ålderns betydelse vid diabetesdebut för utveckling av njursvikt. Efter ca 20 år hade 33 av de 12032 barn (0,3 procent) som insjuknat i diabetes under åren 1977–2003 utvecklat njursvikt på grund av diabetes. Alla 33 patienter hade haft diabetes i mer än 15 år. Totalt hade 4414 patienter haft diabetes i mer än 15 år, och således var risken att utveckla njursvikt i denna grupp 33/ 4414 (0,7 procent).

Risken att utveckla njursvikt var signifikant lägre om man insjuknat med diabetes i åldern 0–4 år jämfört med i åldersgrupperna 5–9 och 10–14 år. Detta gällde även debut av diabetes före puberteten (0–9 år) jämfört med debut i puberteten (10–14 år). Intressant var att ingen patient som insjuknat med diabetes före 5 års ålder hade utvecklat njursvikt.
Sammanfattningsvis kunde vi i denna studie visa en anmärkningsvärt låg kumulativ incidens (1 procent) av njursvikt efter ca 20 år hos barn som insjuknat med typ 1-diabetes i barndomen. Den troligaste förklaringen är att moderns diabetes- och blodtrycksbehandling fördröjer utvecklingen av njursvikt. Detta stöds även av hittills opublicerade data från SRAU, som visar att åldern för dialysstart eller transplantation hos patienter vid typ 1-diabetes stiger. Vi fann också att diabetesdebut före puberteten verkar senarelägga utvecklingen av njursvikt. Detta kan tolkas som att åren före puberteten är en »metabolt« lugn period, som i mindre utsträckning bidrar till komplikationsutveckling.