20 procent av alla svenskar som är 60 år eller äldre har någon form av benartärsjukdom. Gångträning är en av hörnpelarna i den symtomlindrande behandlingen, och träning i närheten av maximal gångsträcka en halvtimme åt gången, tre gånger per vecka under minst sex månader, har i studier visats förlänga gångsträckan avsevärt. Alla som någon gång följt upp effekten av att ge detta råd vet dock hur liten effekt det verkar ha, och endast ett fåtal sjukhus och vårdcentraler i Sverige har resurser att erbjuda gångträningsgrupper i organiserad form. Det är oklart om mindre omfattande träning har någon effekt alls, framför allt om den styrs av enbart patienten själv.
McDermott och medarbetare redovisade nyligen en prospektiv studie som svarar på denna fråga. Över 3000 konsekutiva patienter, som alla var över 54 år, genomgick screeningundersökning med ABI (ankel–brakialindex) och till slut inkluderas 417 patienter. De hade alla benartärsjukdom, ett ABI 0,9 med och utan symtom och klarade av att genomföra gångträning. Patienterna följdes under minst tre år och genomgick livskvalitetsutvärdering samt en arsenal av test för att utröna gångförmåga. De rapporterade också hur mycket de tränat under perioden.
Huvudfynden var att gångförmågan försämrades över tid och var relaterad till antalet träningstillfällen per vecka. Den grupp av patienter som tränade tre gånger per vecka eller mer gick 16 meter kortare per år, medan de som inte tränade alls minskade sin sträcka med 27 meter per år. Både författarna och redaktören för tidskriften beskriver detta fynd – att egenledd gångträning har effekt på rörelseförmågan – som viktigt.
Mer intressant var dock att den subgrupp av patienter som var symtomfri också försämrades i relation till träningsmängd. Därför bör sannolikt även de rekommenderas gångträning. I ett vidare perspektiv är resultaten nedslående. Samtliga patienter försämrades oavsett om de gångtränat eller inte. Dessutom var träningseffekten rätt blygsam.
Slutsatsen blir därför att vi kanske bör fundera över de råd vi ger patienterna. Om möjligt bör vi tillföra resurser för gångträningsgrupper och vara mer liberala med att erbjuda patienterna kärlkirurgisk intervention i symtomlindrande syfte.



Studiens huvudfynd var att de som på egen hand tränade tre gånger per vecka eller mer gick 16 meter kortare per år, medan de som inte tränade alls minskade sin sträcka med 27 meter per år.