Intramuskulära injektioner kan ha olika anslagstid och effekt beroende på var de ges. Det kan förklaras av bl a olika genomblödning i olika muskler. Hos en befolkning som ökar allt mer i vikt får ytterligare en orsak ökad tyngd: kanylen når kanske inte fram till sitt mål! Detta har undersökts genom att man mätt hud– muskelavståndet i samband med DT av bäckenet hos 100 konsekutiva patienter i åldern 22–65 år, varav 61 kvinnor.
I den övre, yttre kvadranten, där injektioner vanligen ges, varierade avståndet mellan 8 och 60 mm. Hos 57 procent av kvinnorna och 21 procent av männen räckte en 35 mm lång kanyl inte in till muskelytan. Resultatet stöds av en liknande studie med 30 mm kanyl, där man även injicerade 1 ml luft som markör och fann att den hamnade subkutant hos 92 procent av kvinnorna och 48 procent av männen [Eur J Radiol. 2006;58:480-4]. Det kan invändas att studierna är små och urvalet inte slumpmässigt.
Hos oss är de gröna »intramuskulär-kanylerna« 50 mm långa och torde räcka till de flesta patienter. Dock kan det vara klokt att överväga andra injektionsställen eller längre kanyler till obesa patienter. Eller, som påpekas i en kommentar i BMJ, öka trycket mot vävnaden:»There is nothing that can´t be done with a strong arm and a green needle.«