Den allmänna uppfattningen att blod i spädbarnets avföring ofta beror på komjölksallergi ifrågasätts i en randomiserad studie från Tammerfors i Finland. 40 spädbarn som sökte för blödning per rectum undersöktes; drygt två tredjedelar av dessa ammades enbart. Alla barn utom ett koloskoperades.
Hälften lottades till helt komjölksfri diet, resten till oförändrad kost (både mor och barn). Under en månads uppföljning sågs ingen skillnad i antalet dagar med blödning (5,6 på komjölksfri diet mot 5,5 på normalkost). Blödning skedde i regel intermittent, och 23 av de 40 barnen blödde i mer än två veckor. Medeltid tills blödningen helt upphörde var 24 dagar. Två barn utvecklade anemi.
Efter en månad fick alla normalkost. Två barn i dietgruppen verkade då manifestera komjölksallergi; hos ett barn genom att blödningen återkom, hos ett annat genom att eksem som försvunnit under dieten återkom. Under ett års uppföljning noterades komjölksallergi hos ytterligare fem barn (akut urticaria, verifierat med provokation).
Sju barn av 40 (18 procent) föreföll alltså ha (eller senare få) komjölksallergi, och för dessa barn fanns en tendens till att blödningen upphörde tidigare med diet. Ett barn hade Campylobacter- infektion, och hos åtta barn påvisades med elektronmikroskopi aggregat av viruspartiklar i biopsier från kolonslemhinnan. Hos de flesta barn förblev orsaken till blödningen okänd.
Författarna rekommenderar att ett positivt svar på komjölksfri diet följs upp med provokation, då falskt positiva svar på komjölkselimination torde vara vanligt.