Under 1980- och 1990-talen ökade prevalensen av astma och allergisk sjukdom, särskilt hos barn och ungdomar. En uttalad skillnad i förekomst av astma mellan genetiskt identiska populationer i geografiskt skilda miljöer, exempelvis Öst- och Västtyskland, gjorde att forskning kring riskfaktorer i miljö och livsstil satte fart. Exponering för kvalster och dess allergen är en miljöfaktor som antagits ha en viktig roll för astma. Sensibilisering för kvalster är starkt associerad med astma, och det finns exempel på att exponering för höga kvalsterhalter ökar risken att utveckla astma [1].

Kost är en annan faktor som varierar med livsstil och kultur. Studier i Australien visade att barn som regelbundet åt fet fisk, innehållande höga halter fleromättade omega-3-fettsyror, hade mindre risk att utveckla bronkiell hyperreaktivitet och astma [2]. För att testa effekten av att reducera mängden kvalsterallergener och öka kvoten omega-3/omega-6-fettsyror i kosten designades en randomiserad, kontrollerad studie från födelsen till 5 års ålder i Sydney [3]. Syftet var att undersöka om dessa åtgärder kunde förebygga förekomsten av astma och allergisk sjukdom och i så fall utgöra grunden för primärpreventiva råd. Studien använde en faktoriell design, vilket innebär att de två interventionerna testas separat: kvalsterreduktion/dietintervention -/-, -/+, +/-, +/+.
Barn med ärftlighet för astma rekryterades från mödravårdscentraler från september 1997 till november 1999. Exklusionskriterier var katt i hemmet, prematurfödsel (vecka 36 eller tidigare) och andra sjukdomar. Före födelsen randomiserades barnen till kvalsterreduktion (fysiska och kemiska åtgärder kring sov- och lekytor) eller kostmodifiering med kapslar, matlagningsoljor och margarin med högt innehåll av omega-3 (aktiv grupp) eller omega-6 (kontrollgrupp).

Kvalsterintervention initierades från födelsen, och kosttillskott gavs från det att barnet inte längre ammades fullt, alternativt från 6 månader om barnet fortfarande ammades. Hembesök gjordes var tredje månad under första levnadsåret och därefter varje halvår till 5 års ålder. Ordinationsföljsamhet rapporterades, och dammprov insamlades från barnens sängar för analys av kvalsterallergen. Av de 616 barn som randomiserades undersöktes 516 (84 procent) vid 5 års ålder. Symtom från luftvägar och hud efterfrågades i frågeformulär, och barnen genomgick lungfunktions- och pricktest. Sambandsanalyser mellan interventionerna och förekomst av astma, eksem och atopi vid 5 års ålder utfördes.

Tidigare studier av kvalsterreduktion har kommit till liknande slutsatser [4-6], men detta är den första randomiserade studien av effekten av modifiering av fettsyrorna i kosten. Den visar på vikten av att noga överväga primärpreventiva råd innan de tas i bruk i klinisk vardag. Även möjliga interaktioner mellan arv och miljö bör beaktas.
Ytterligare forskning behövs för att utröna om andra interventioner kan rekommenderas för att förebygga astma och allergisk sjukdom.