Vi fann att kommuner med höga ohälsotal också har stor läkemedelsvolym. Detta gällde för de flesta läkemedelsgrupper utom för antibiotika. I kommuner med mycket antibiotika räknat i definierade dygnsdoser/invånare sågs i stället låga ohälsotal. Skillnaden var höggradigt signifikant. Hög antibiotikavolym var i regel positivt korrelerat med höga volymer av andra typer av läkemedel, utom medel mot hjärt–kärlsjukdom. Här fann vi att kommuner med höga antibiotikavolymer hade låga volymer av hjärt–kärlläkemedel. Den negativa korrelationen mellan antibiotika och ohälsotal i kommunerna kan därför i första hand bero på nivån av hjärt–kärlsjukdom.
Då vi undersökte relationerna mellan antibiotika och enskilda grupper av hjärt–kärlläkemedel fann vi att kommuner med hög antibiotikavolym hade signifikant låga volymer av de blodtryckssänkande medlen diuretika, betablockerare och kalciumantagonister. För ACE-hämmare och statiner fanns inga signifikanta korrelationer. Försök gjordes att söka en förklaring i skillnader i socioekonomiska förhållanden mellan kommuner, men inga signifikanta korrelationer fanns.
Vår studie antyder en länk mellan infektion och hypertoni. Den bygger emellertid på aggregerade data, och det går därför inte att säga om en sådan länk finns för enskilda individer. Med tillgängliga data har heller inte ett orsakssamband kunnat bevisas. För sådana studier hoppas vi kunna nyttja data från Socialstyrelsens nya register.