En framträdande idé de senaste årtiondena är att människan bör ta ansvar för sin hälsa. Vad ansvaret innebär och vilka förmågor som krävs analyseras i avhandlingen genom en analys av utredningar, medicinsk litteratur och hälsolitteratur.
Vid första påseendet handlar ett individuellt ansvarstagande om vissa beteenden, dvs att äta sunt, motionera och sköta sin egenvård. Avhandlingen visar att detta inte är tillräckligt. Ansvar för hälsan förutsätter medvetna val, kritiskt ifrågasättande och självreflektion. En person som gör medvetna hälsosamma val tar större ansvar för sin hälsa än en person som äter hälsosamt av en slump, vana eller tradition. En person som har förmåga att ifrågasätta hälsoråd och auktoriteter har större förmåga till hälsoansvar än en person som okritiskt följer andras råd. Självreflektion krävs för att kunna ta ansvar för tankar, känslor och livsstilsval. Psykologisk forskning visar dock att de förmågor som krävs för ett fullt hälsoansvar utvecklas gradvis, och endast 30 procent av vuxna har utvecklat dem. Detta innebär att majoriteten av den vuxna befolkningen har svårt att hantera ansvaret.
Avhandlingen väcker frågan om delar av dagens ohälsa skapas av diskrepansen mellan de krav som ställs och människors faktiska förmågor. Om människor behöver utveckla nya förmågor blir en slutsats att nya metoder för förebyggande hälsoarbete behöver skapas.