Flera studier har tidigare visat att sänkt lungfunktion redan under de första levnadsveckorna ökar risken för astmabesvär upp till skolåldern [1, 2]. Få studier har dock undersökt sambanden mellan tidig lungfunktion och risk att utveckla astma senare i livet.
Dr Håland och kolleger i Oslo presenterade nyligen resultaten från en studie av tidig lungfunktion och risken att utveckla astma i en prospektiv födelsekohort på 616 barn som följts upp till 10 års ålder [3].
Lungfunktionen skattades kort efter födseln (medelålder 2,7 dagar) genom att tidala flöde–volymkurvor registrerades och kvoten av tidal flöde-volym, tPTEF/tE, beräknades (tPTEF motsvarar tiden till maximalt exspiratoriskt flöde och tE den totala tiden för exspiration). Kvoten tPTEF/tE representerar bla storleken på luftvägarna, och ett lågt värde kan vara tecken på obstruktivitet. Lungans eftergivlighet (compliance) mättes också via registrering av tryckförhållanden i luftvägar och alveoler under tillfällig luftvägsocklusion och normal andning.
Huvudresultatet är att i gruppen barn med en tPTEF/tE-kvot under medianvärdet, dvs sänkt lungfunktion, var förekomsten av astma och bronkiell hyperreaktivitet vid 10 års ålder klart högre än i gruppen med en kvot över medianvärdet (14,6 mot 7,5 procent för astma respektive 9,1 mot 4,9 procent för hyperreaktivitet). Även sänkt eftergivlighet i lungorna vid födseln ökade risken för senare utveckling av astma, och resultaten kontrollerades för bla kön, mammans rökning under graviditeten och ärftlighet för astma och allergi.
Författarna konkluderar att lungfunktionsförändringar som påverkar risken att utveckla astma finns etablerade redan kort efter födseln och att dessa kan upptäckas med relativt enkla och icke-invasiva metoder.
Studien är välgjord och stärker tidigare fynd att sjukdomsutveckling i lungorna startar tidigt i livet, kanske redan under fosterstadiet [4]. Det är också välkänt att majoriteten av vuxna individer med astma har symtomdebut redan som barn [5]. En kliniskt viktig fråga är om metoderna som använts i denna studie kan användas för att identifiera individer med senare ökad risk för astma och lungfunktionsnedsättning. Metodernas negativa prediktiva värden, dvs sannolikheten för att en individ med negativt test inte kommer att utveckla sjukdom, var upp mot 90 procent för astma vid 10 års ålder.
De positiva prediktiva värdena, dvs sannolikheten för att en individ med positivt test kommer att utveckla sjukdom, var dock endast runt 15 procent för astma vid 10 års ålder och något högre (24 procent) för astma någon gång upp till 10 års ålder.
Med andra ord kan man med dessa metoder relativt väl identifiera de individer som kommer att vara friska avseende astma vid 10 års ålder, medan metoderna ger sämre möjligheter att identifiera de individer som verkligen kommer att utveckla astma.
Studien ger ändå ett mycket värdefullt bidrag till förståelsen av sjukdomsutvecklingen i lungor och andningsvägar, men metoderna är ännu inte lämpliga som screeningtest för risken att senare utveckla astma, vilket författarna själva lyfter fram i diskussionen.
Referenser
1. Martinez FD, et al. Diminished lung function as a predisposing factor for wheezing respiratory illness in infants. N Engl J Med. 1988;319(17):1112-7. 2. Palmer LJ, et al. Airway responsiveness in early infancy predicts asthma, lung function, and respiratory symptoms by school age. Am J Respir Crit Care Med. 2001;163(1):37-42. 3. Håland G, et al. Reduced lung function at birth and the risk of asthma at 10 years of age. N Engl J Med. 2006;355(16):1682-9. 4. Gilliland FD, et al. Effects of early onset asthma and in utero exposure to maternal smoking on childhood lung function. Am J Respir Crit Care Med. 2003;167(6):917-24. 5. Lowe L, et al. Childhood asthma. Curr Allergy Asthma Rep. 2003;3(2):109-14.
