Skyddsfloran är kraftigt reducerad vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i både omfattning och diversitet: antalet stammar är reducerat med 30 procent vid ulcerös kolit och med 50 procent vid Crohns sjukdom. Förhoppningar om effekt av extern tillförsel av mjölksyrabakterier har hittills grusats i en handfull studier, däremot har positiva resultat erhållits vid främst distal kolit och pouchit.
Den kände Paris-gastroenterologen och probiotikaexperten Philippe Marteau har nyligen diskuterat dessa studier [1]. Med utgångspunkt från en nyligen publicerad studie [2] som visat positiva effekter vid tillförsel av en synbiotisk komposition av Bifidobacterium longum och en fruktooligosackarid (FOS) diskuterar Marteau möjligheterna till framtida ekologisk behandling av IBD.
Han konstaterar att stora möjligheter finns för både preklinisk och klinisk forskning vad gäller potentiellt nya applikationer vid IBD och att speciellt komplexa kompositioner med flera olika stammar av probiotika kombinerade med flera olika prebiotika förefaller särskilt tilltalande, både för forskare och för bolag som vill utforska och marknadsföra sådana produkter.
Samtidigt konstaterar han att mycket emellertid återstår att göra och att det idag är för tidigt att utfärda några som helst rekommendationer för klinisk användning av sådana preparat, med enda möjliga undantag för VSL#3 vid pouchit och E coli Nissle 1917 för att skydda mot återfall vid ulcerös kolit.
Själv har jag kommit till liknande slutsatser [3, 4]. Det måste dock påpekas att stora framgångar har uppnåtts med annan synbiotisk kombination vid tillstånd som kronisk leversjukdom liksom vid trauma, operation och akut sjukdom som pankreatit. Olika bakterier har olika effekter; det gäller också för fibrer.
Det är speciellt stammar som plantarum, paracasei och pediokocker som visat stor förmåga att metabolisera semiresistenta fibrer som inulin och flein och som också visat speciellt stor förmåga att eliminera patogener som klostridier. Dessa mjölksyrabakterier har hittills inte prövats vid tillstånd som ulcerös kolit och pouchit. Dock uteblev varje tillstymmelse till effekt när de prövades vid Crohns sjukdom.
Kanske måste ekologisk behandling kompletteras också med andra nutritionella åtgärder, som ökat intag av föda avsedd att reducera innehållet av inflammationsframkallande substanser och öka innehållet av inflammationsreducerande substanser, eventuellt också kompletteras med understödjande behandling med antiinflammatoriska läkemedel.