Tydlig indikation krävs för att anlägga en kateter i en central ven (CVK). Om katetern lämnas kvar i flera dagar kan den nämligen bli ingångsöppning för en blodburen infektion. Problemet har varit känt sedan länge och förebyggs i första hand genom god kateterhygien. Men det är svårt att helt bli kvitt dessa infektioner. En amerikansk studie som omfattat 108 intensivvårdsavdelningar har nyligen undersökt effekten av ett multimodalt program för att minska incidensen av infektioner från centrala venkatetrar. Åtgärderna omfattade noggrann handtvätt, full sterilitet vid insättandet av CVK, rengöring av huden med klorhexidin, undvikande av femoralregionen och att ta bort »onödiga« katetrar.
En person på varje intensivvårdsavdelning blev ansvarig för projektet och fick sprida informationen till kollegerna. Man införde också system för att optimera säkerhetstänkandet och kontakten mellan de läkare som arbetade med patienten samt åtgärder för att förhindra ventilatorassocierad pneumoni.
Innan projektet startade var incidensen av dessa infektioner 2,7 per 1000 kateterdagar (median) men sjönk till 0 infektioner tre månader efter programmets införande, vilket vidmakthölls under minst 18 månaders tid. Minskningen skedde mer gradvis på undervisningssjukhus.
Studien visar att stor respekt för hygieniska principer effektivt motverkar CVK-relaterad bakteriespridning. Ingen av de implementerade åtgärderna är dock någon nyhet för svenska förhållanden. Andra riskfaktorer som diskuterats är tjockleken på CVK-katetern och antalet lumen, särskilt om någon ingångskanal står oanvänd. Det hade nog varit möjligt att få information även om dessa faktorers betydelse i den föreliggande studien. För övrigt reducerades förstås inte incidensen infektioner helt till noll – läsaren av denna artikel hade önskat sig kvartilmått som komplement till medianerna.
Referenser
Pronovost P, et al. An intervention to decrease catheter-related bloodstream infections in the ICU. N Engl J Med. 2006;355:2725-32.
