Efter en allmänt ökad uppmärksamhet på utvärdering av läkares kompetens under specialistutbildningen har man i Storbritannien de senaste åren infört en mer strukturerad och noggrann utvärdering av blivande kirurger. De genomgår under sin utbildning årlig bedömning för att kontrollera såväl den allmänna kunskapsutvecklingen som tekniska färdigheter. Denna utvärdering innebär bla att en erfaren kollega gör en subjektiv bedömning av ST-läkaren och att ST-läkaren genomgår formella examinationer, även vad gäller tekniska färdigheter. Vid bedömning av tekniska färdigheter har fokus hittills legat på yngre läkare.
I den aktuella studien har man önskat ta fram en objektiv, pålitlig metod att utvärdera tekniska färdigheter under hela kirurgutbildningen, en metod som alltså är användbar vad gäller både de yngsta ST-läkarna och de mest seniora. För att passa alla får uppgifterna varken vara för lätta eller för svåra.

Man lät 22 läkare delta, av dessa var 17 i tre olika stadier av sin kirurgutbildning och fem var färdiga specialister. De genomgick fem 30 minuters teststationer. Testmomenten innefattade dissektion av v femoralis, tarmanastomos, kärlanastomos, sigmoideoskopi och laparoskopi (de tre första på syntetiska modeller, de andra i VR-simulatorer).
De spelades in på video, som sedan granskades anonymt av tre examinatorer, som använde sig av en standardmall för utvärdering av tekniska färdigheter. Resultatet visade att färdigheterna förbättrades signifikant under utbildningstidens tre skeden, medan skillnaden mellan seniora ST-läkare och specialister inte var signifikant.

Utvärderingen var rättvis, eftersom alla deltagande gavs samma förutsättningar och kostnaderna för testet ansågs rimliga. Författarna menade att testresultatet kunde användas även för att ge ST-läkarna återkoppling och för utvärdering av utbildningssjukhus.
I Sverige finns stor efterfrågan på utvärderingsmetoder, och även om möjligheten till formella examinationer i dagsläget är mycket begränsad skulle den beskrivna bedömningsmetoden till viss del vara användbar även hos oss och komma såväl ST-läkarna som utbildningssjukhusen till nytta.



Läkare i olika stadier av sin kirurgutbildning genomgick fem teststationer, där ingreppen gjordes på bla syntetiska modeller. De spelades in på video, som sedan granskades anonymt av examinatorer. Bilden visar en HPS, »human patient simulator«.