Invandringen till Sverige har ökat de senaste decennierna, och andelen utlandsfödda i befolkningen är 12 procent. Förhöjd risk för insjuknande i hjärt–kärlsjukdomar i många invandrargrupper har påvisats.
Mindre är däremot känt om risken för diabetes, en av de fyra viktigaste riskfaktorerna för hjärt–kärlsjukdomar. Vi har studera detta genom att använda två olika källor. Den första utgörs av ett material från fyra vårdcentraler i Stockholms län, omfattande åldrarna 35–64 år, med ett befolkningsunderlag i dessa åldrar på 30705 personer. Den andra källan utgörs av ett slumpmässigt urval om 4228 60-åringar från Stockholms län. I det första materialet är diabetesdiagnosen hämtad ut primärvårdsjournalerna, i det andra utgörs den dels av självrapporterad diabetes, dels av nyupptäckt diabetes vid undersökningstillfället.
Personerna har delats upp efter ursprungsland i grupperna: svenskfödd, invandrare från Europa och invandrare från icke-europeiska länder. I det första materialet var den köns- och åldersstandardiserade prevalensen av känd diabetes i åldrarna 35–64 år totalt 2,3 procent; 1,8 procent för svenskfödda, 2,0 procent för europeiska invandrare och 5,8 procent för icke-europeiska invandrare.
I det andra materialet var den totala prevalensen för känd och nyupptäckt diabetes hos 60-åringar 6,9 procent för svenskfödda, 7,6 procent för europeiska invandrare (könsjusterad oddskvot 1,14) och 14,6 procent för icke-europeiska invandrare (könsjusterad oddskvot 2,19). Vid justering även för BMI, socioekonomiska faktorer och livsstilsfaktorer sjönk oddskvoten i materialet med 60-åringarna till 1,21 och var inte längre statistiskt signifikant.
Sammanfattningsvis föreligger en två gånger ökad risk för diabetes bland invandrare från icke-europeiska länder, en risk som är kopplad framför allt till förhöjt BMI.



Foto: IBL Bildbyrå
Den fördubblade risken för diabetes är kopplad framför allt till förhöjt BMI.