Reella eller upplevda hot mot hälsan medför oftast konsekvenser, oavsett om man handlar eller avstår från att handla. Konsekvenserna kan vara både fysiska och psykiska och såväl kortsiktiga som långsiktiga. Processen att fatta beslut grundar sig oftast på flera faktorer. Vi vill gärna tro att vi är rationella och logiska, men inte sällan har emotioner stor betydelse för resultatet.
För att understödja logiska beslut kring hälsa och sjukdom behövs insikt i sannolikhetsbegreppet men också ett relevant sammanhang att värdera sannolikheten i och förmåga att värdera kvalitet. För yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bör de här förmågorna läras ut under utbildningen och sedan kontinuerligt tränas. Vi vet dock att den praktiska förmågan att värdera risk och förmedla resultatet inte alltid är så lätt.
I syfte att försöka lära patienterna att förstå risk och hälsostatistik gjorde författarna i den aktuella artikeln ett försök med en ABC-bok (»primer«) om risk. Man ville se om effekten av boken var olika i olika grupper. Man genomförde samma försök i två olika grupper, en med hög socioekonomisk status (SES), en med låg.
Inbjudan till den första gruppen riktades till en frivillig kurs i Community Medical School, och man fick en hög andel kvinnor i den gruppen. Inbjudan till den andra gruppen riktades till ett urval av patienter och anhöriga på ett Veterans Affairs Medical Center. Där fick man en hög andel manliga respondenter. I varje SES-grupp fick hälften primern och hälften en allmän bok om hälso- och sjukvård, med samma språknivå och samma sidantal. Undersökningspersonerna fick sedan svara på frågor i ett frågeformulär kring risk och kunde få maximalt 100 poäng.
Vid analys av resultat kan man, som alltid, välja att göra på olika sätt. Primern ökade medelpoängen i respektive SES-grupp signifikant, men poängmässigt med endast 6 respektive 7 poäng. Om man däremot dikotomiserade resultatet och satte en arbiträr gräns (»godkänd«) och räknade procent imponerade primergrupperna med att ca 20 procent fler blev godkända! Intressant är att grupperna som fick primern visade snarast sämre tilltro till den egna förmågan att tolka risk och hälsostatistik.
Sammantaget visar undersökningen att riktad utbildning i riskbedömning har effekt på patienters förmåga att intellektuellt värdera data. Frågan är dock fortfarande om de fattar bättre beslut till följd av detta.




Att värdera hot mot hälsan kräver förmåga att värdera sannolikhet och kvalitet i ett relevant sammanhang. Detta går att lära tex patienter, visar en aktuell studie.