I en avhandling har vi undersökt hur psykologiska och sociala faktorer påverkar smärta vid pisksnärtsrelaterade besvär. Materialet är baserat på enkäter som besvarats av personer i Kanada och Sverige kort tid efter en trafikskada. Personerna har därefter följts upp med enkäter vid olika tidpunkter och då fått besvara frågor om psykisk och fysisk hälsa.
Sammanfattningsvis konkluderas att man i högre grad än idag bör fokusera på psykosociala faktorer vid omhändertagandet av personer med nackbesvär efter en bilkrasch.
Över 1000 personer ingick i ett av delarbetena, där vi undersökte hur de skadades förväntningar på att bli återställda påverkade prognosen. Resultaten var tydliga: De som i tidigt skede efter skadan haft låga eller osäkra förväntningar på att bli återställda hade betydligt högre sannolikhet att rapportera funktionsnedsättning sex månader senare än personer som hade höga förväntningar på att bli återställda. Detta samband kvarstod även när hänsyn tagits till självrapporterad fysisk och psykisk hälsa vid skattningstillfället.
Det finns en utbredd föreställning om att pisksnärtsrelaterade besvär är mycket svåra och långvariga, vilket oftast inte är fallet. En möjlig förklaring till resultaten kan därför vara att personerna i fråga inte vågar röra sig ordentligt, vilket kan leda till ett felaktigt rörelsemönster, som i sin tur kan leda till en försvårad läkningsprocess. En annan förklaring kan vara bristande självtillit och negativa tankar, som leder till en ond cirkel.
Enligt flera tidigare studier inom andra områden har patienters förväntningar betydelse både vid olika behandlingar och vid återgång i arbete efter sjukskrivning. Att förväntningar har effekt gäller troligen inte enbart vid nackbesvär efter trafikolyckor utan även vid andra brister i hälsotillståndet.
Om den relativa effekten är densamma återstår dock att studera. Endast 27 procent av personerna i vår studie trodde att det var sannolikt att de skulle bli återställda, och många hade låga förväntningar, trots relativt låg nacksmärta. Därför kan effektiva informationsstrategier få stor betydelse ur ett samhällsperspektiv. Vi behöver utforma och utvärdera interventioner som syftar till att ändra människors föreställningar om pisksnärtsrelaterade besvär. Det kan röra sig om nationella kampanjer eller riktade insatser när skadan väl har inträffat.



Det behövs interventioner mot idén att pisksnärtsrelaterade besvär är svåra och långvariga, vilket de i regel inte är.