Psykisk tortyr, såsom inhumant bemötande under fångenskap, kan medföra lika svåra psykologiska effekter, även på lång sikt, som fysisk tortyr. Dessa rön har relevans i det svenska asyl- och flyktingmottagandet.
Ämnet är internationellt angeläget mot bakgrund av Amnestys årsrapport om våld och misshandel i 104 av världens länder [1]. Dock är prevalensen av rapporterad tortyr i olika studier svår att jämföra, eftersom definitionen av tortyr varierar liksom studiepopulationen och mätmetoderna.

Basoglu och medarbetare [2] genomförde en semistrukturerad intervjustudie bland 279 huvudsakligen manliga tortyröverlevande från kriget i det forna Jugoslavien. Rönen ökar den teoretiska ramen kring prediktorer för psykologiska effekter av fysisk och psykisk tortyr.
Det är en tvärsnittsstudie med ett populationsbaserat urval som genomfördes genom länkat urval på huvudsakligen fyra olika ställen i landet. Tre fjärdedelar hade någon gång under livet haft posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), och 55,7 procent hade pågående PTSD. Komorbiditeten för PTSD och depression var 29,7 procent.
Den fysiska eller psykiska tortyren var speciellt smärtsam vid upplevd oförmåga att kontrollera situationen. Dessutom hade den kumulativa effekten av olika typer av tortyr betydelse. Författarna drar slutsatsen att grymma, inhumana och kränkande bemötanden är psykisk tortyr och ska liksom fysisk tortyr förbjudas genom internationell lag. Resultaten har viktiga implikationer för hur vi bemöter och behandlar tortyröverlevande i vårt asyl- och flyktingmottagande.

Fynden stödjer tidigare forskning och är i linje med social inlärningsteori, där kränkande behandling bygger på att den som utsätts för tortyr ska uppleva total brist på kontroll. Samtidigt visar djurförsök att om djur som utsätts för icke-kontrollerbar stress kan visa aggressivitet så reduceras effekten av stressens inverkan på djuret [3]. Emellertid klarar många en återhämtning, självläkning, men 60 procent av deltagarna utan erfarenhet av fysisk tortyr utvecklade PTSD och 45 procent hade pågående PTSD. Det finns behov av en bredare definition av tortyr som baseras på vetenskap och empirisk evidens, skriver författarna. FNs definition är bredare än tex amerikanska försvarsdepartementets, som exkluderar psykisk tortyr.
Regressionsanalyserna i studien bygger på olika överväganden, men en viss försiktighet behöver ändå iakttas när det gäller generaliserbarheten av resultaten till annan kontext. Insamlingen av data genomfördes av 21 psykiatrer och psykologer via intervjuer under handledning, men reliabilitetsberäkningarna är sparsamt beskrivna. Det var en retrospektiv studie, i snitt 96 månader efter tortyren, varför minnessvårigheter kan ha påverkat svaren.
En doktorsavhandling [4] visar att den direkta effekten av tortyr på flyktingars psykiska hälsa försvagas eller förstärks av postmigrationsfaktorer (jobb och sociala relationer). Kroniskt PTSD finns bland de diagnoser som enligt Psykiatriutredningen kan innebära behov av stöd enligt lagen om särskilt stöd (LSS) [5].

Vi behöver öka den teoretiska kunskapen om psykologiska effekter av såväl fysisk som psykisk tortyr bland asylsökande och flyktingar. Känslan av kontroll över sitt liv och att leva i trygghet från hot är bra flyktingpolitik. Genom ett bemötande i sjukvården som bygger på evidens skapas förutsättningar för att den drabbade får psykologisk distans till de smärtsamma minnena.