Drygt hälften, 56 procent, av alla européer kan tänka sig att donera organ efter döden. Det visar en färsk undersökning som utförts av EU-kommissionen och som refereras i Lancet.
Viljan att donera organ skiljer sig kraftigt mellan olika europeiska länder. Högst är den i Sverige, där 81 procent av tillfrågade uppgav att de kan tänka sig att donera organ efter döden. Lägst andel villiga att donera, 34 procent, finns i Rumänien. Vad som också skiljer sig kraftigt är anhörigas intresse av att avgöra om den avlidne själv inte tagit ställning och regelverket kring detta. I länder som Österrike, Belgien och Spanien används »opt out«-strategi, som innebär att organen doneras om anhöriga inte uttryckligen säger ifrån. Majoriteten av EU-länderna har i stället en »opt in«-strategi, som innebär att anhöriga måste ge sitt medgivande för att donation ska komma ifråga. 40000 européer står i kö för transplantation, och ett sätt att få bukt med organbristen är att skapa ett paneuropeiskt donationskort, där en individs vilja till organdonation finns nedtecknad i ett kort som man bär med sig, skriver författarna. Donationskort finns i flera länder.
De länder där högst andel av befolkningen har donationskort är Sverige, Irland och Holland. I Holland har frågan om organbrist för övrigt blivit glödhet efter en TV-show som sänts under försommaren där patienter på kölista för njurtransplantation fick tävla mot varandra och där vinnaren skulle få en njure transplanterad. Det visade sig sedermera att programmet var skådespeleri, och någon njure delades inte ut. Producenterna säger sig ha skapat programmet för att få uppmärksamhet kring bristen på organ. EU-rapporten konstaterar också en kraftig ökning av vad som, närmast groteskt, kallas »transplantationsturism«, vilket innebär att patienter söker sig utomlands för organ, en handel som ofta sker helt utan myndigheternas kontroll. Totalt beräknas transplantationsturismen svara för 10 procent av alla organ som tranplanteras globalt under 2006, skriver EU-rapporten.
Kina är ett land som många söker sig till för att köpa organ, men efter påtryckningar från bla WHO har regelverket för organförsäljning skärpts i Kina. En njure kostar runt 15000 dollar, motsvarande 100000 kronor, på den svarta marknaden, skriver Lancet. Många av de donerande säljer en njure på grund av fattigdom, och normalt får donatorn bara en bråkdel av betalningen, kring 10 procent, för sin uppoffring. Lancet applåderar WHOs ansträngningar men poängterar att mer behöver göras för att råda bot på transplantationsturismen och skriver att man bör överväga om inte handeln av organ bör legaliseras för att kunna regleras, trots de uppenbara etiska konsekvenserna av ett sådant förslag.


Cirka 100 000 kronor kostar en njure på den svarta marknaden. Denna illegala organhandel bör legaliseras, anser Lancet.