James Watson, som tillsammans med Francis Crick erhöll 1962 års Nobelpris i medicin för upptäckten av DNA-molekylen, har fått sin egen arvsmassa sekvenserad. Det rapporterar News@nature i Nature.
Det är forskare i Houston som genomfört sekvenseringen, som nyligen överlämnades till Watson i form av en DVD-skiva. En bagatell kan tyckas, men faktum är att det finns flera intressanta aspekter kring sekvenseringen av Watsons arvsmassa. Hela genomet har sekvenserats på mindre än två månader och till en kostnad under en miljon dollar.
Sekvensering blir allt billigare och går allt snabbare att genomföra. När hela genomet sekvenserades för första gången kring millennieskiftet tog det 13 år och kostade 20 miljarder kronor. Idag har kostnaden alltså sjunkit till mindre än en halv promille av detta.
Kapplöpningen fortsätter, stiftelsen X-price, som finansieras av bla den brittiske miljardären Richard Branson, har utlovat ett pris på 70 miljoner kronor till de forskare som kan lyckas sekvensera tio mänskliga genom på 100 dagar.
Vad som för övrigt är intressant, och som belyser dilemmat med genetisk kunskap, är att Watson uttryckligen sagt att han inte är intresserad av att veta om han bär på en gen som ökar risken för Alzheimers sjukdom. Den numera 79-årige forskarens mormor led av sjukdomen, och Watson uppger att då alzheimer inte kan botas vill han inte känna till om han löper risk att drabbas. Watson är en av de yngsta medicinpristagarna – han mottog priset som 34-åring. De rön som ledde till upptäckten av DNA-molekylen och som belönades av Nobelstiftelsen gjorde Watson och Crick år 1953, då Watson var 26 år gammal.
Referenser
News@nature. doi: 10.1038/news070528-10
