Ingen i Sverige godkänd och registrerad specialitet innehåller endast D-vitamin. Vitaminet finns i FASS endast som kombinationspreparat men i ren form som en ex tempore-beredning av vitamin D2. Doseringar och kostnader framgår av tabellen.
D-vitaminbehandling bör inriktas på att uppnå en optimal nivå av 25-OH-D-vitamin, d.v.s. minst 75 nmol/l (enligt senare rön snarare 100 nmol/l) men helst ej överstiga 150 nmol/l. Flera forskare hävdar att nivåer upp till 220 nmol/l eller mer är riskfria, men över längre tid är detta ej särskilt väl belagt [1-3]. Det är alltså önskvärt att monitorera behandlingen med provtagning av 25-OH-D-vitamin i serum. Bedömningen av detta kompliceras av att de två förekommande formerna av D-vitamin, D2 (ergokalciferol som naturligt förekommer i vissa svampar) och D3 (kolekalciferol som vi och andra djur kan bilda själva) metaboliseras till var sin metabolitvariant, 25-OH-D2 respektive 25-OH-D3 (inte att förväxla med den aktiva hormonformen 1,25-(OH)2-D-vitamin, som också föreligger i såväl D2 som D3-variant). Riktlinjer och rekommendationer är baserade på det kroppsegna 25-OH-D3, och gängse laboratoriemetoder är ej kvalitetssäkrade för 25-OH-D2. Bl.a. detta talar emot användning av ergokalciferol [4, 5], som i Sverige fortfarande är det enda rena D-vitaminpreparatet tillgängligt för läkarförskrivning.
Ledande forskare på området rekommenderar doser på minst 50-100 µg/d för att kompensera låga nivåer [6-8]. Lägre doser ger i normalfallen försumbara ökningar av 25-OH-D, åtminstone på kort sikt. Dock är mängden kroppsfett en faktor som påverkar resultatet genom att det ”suger till sig” det fettlösliga D-vitaminet [9]. Överviktiga behöver i regel högre doser medan kraftigt underviktiga snabbare kan komma upp i riskabla nivåer.
För kardiovaskulär profylax (som inte är någon godkänd indikation, men som kan tänkas ingå i en allmän strävan att optimera hälsobetingelser) kan EU-kommissionens koncensus om 50 µg D-vitamin som högsta ofarliga kosttillskottsdosering vara vägledande [10]. Till äldre personer är detta antagligen en lämplig dos året runt, medan det för yngre kan räcka med denna dos under vinterhalvåret. Vid såväl låga som höga BMI bör man dock följa upp noggrannare för att säkerställa avsedd effekt. Andra faktorer som manar till försiktighet (men inte utesluter försiktig dosering) är sarkoidos och vissa lymfom. Försiktighet framför allt med kalciumtillskottet gäller vid njurstenstendens, njurinsufficiens, hyperparathyreoidism och behandling med tiaziddiuretika. Djurstudier talar också för stor försiktighet med D-vitamin till patienter vars K-vitamin antagoniserats av warfarin (ökad risk för blodkärlsförkalkningar, som annars motverkas av K-vitamin)[11, 12].
Mot bakgrund av doseringsförslagen skulle AD-droppar behöva ges i doser som medför hög risk för A-vitamintoxicitet. Att ge högre än rekommenderad dos av osteoporospreparat med kalcium + D3 kan sannolikt öka risken för njursten. En nyhet är Kalcipos-D forte, som bara innehåller halva kalciumdosen per D3-dos. Om detta preparat ges i dubbel dos, kommer man upp i en ganska adekvat D3-dos utan att överdosera kalcium (se tabell). För patienter som inte har njurstenstendens, nedsatt njurfunktion eller står på tiaziddiuretika, kan detta vara en framkomlig väg. Om patienten ändå skall stå på alendronat, kan man passa på att öka D-vitamintillgången marginellt med Fosavance. Detta blir dock ett dyrt sätt att tillföra D-vitamin. Billigast är utan konkurrens Ergokalciferol-dropparna, där 25 ml räcker till minst 5 personers dosering under ett halvt år (angivna priset har räknat med att flaskan används för bara en person.), dock med nackdelen att dropparna utgörs av D2, och är svåra att utvärdera.
Svenska läkares enda möjlighet att skriva ut fysiologiskt D-vitamin är att begära licens för tyska D3-preparat. Läkemedelsverket tycks dock inte ha insett detta behov (t.ex. vid behandling av svår konstaterad brist) eftersom licens inte alltid beviljas. Rena D3-preparat i användbara styrkor går dock att få tag på i välsorterade hälsokostbutiker. Dock är man här utelämnad till den mindre noggranna kontroll som krävs för dessa preparat. Jag har i svenska butiker sett ett medel (från Solgar) som visade sig innehålla en relativt hög dos A-vitamin utan att det angavs på förpackningen. Det finns dock andra preparat som ter sig mer pålitliga.

1. Bischoff-Ferrari HA, Giovannucci E, Willett WC, Dietrich T, Dawson-Hughes B. Estimation of optimal serum concentrations of 25-hydroxyvitamin D for multiple health outcomes. Am J Clin Nutr. 2006;84(1):18-28.
2. Holick MF. Vitamin D deficiency. N Engl J Med. 2007;357(3):266-81
3. Kimball SM, Ursell MR, O'connor P, Vieth R. Safety of vitamin D3 in adults with multiple sclerosis. Am J Clin Nutr. 2007;86(3):645-51.
4. Houghton LA, Vieth R. The case against ergocalciferol (vitamin D2) as a vitamin supplement. Am J Clin Nutr. 2006;84(4):694-7.
5. Grant WB. Cholecalciferol, not ergocalciferol, should be used for vitamin D supplementation. Age Ageing. 2006;35(6):645
6. Vieth R, Bischoff-Ferrari H, Boucher BJ, Dawson-Hughes B, Garland CF, Heaney RP, Holick MF, Hollis BW, Lamberg-Allardt C, McGrath JJ, Norman AW, Scragg R, Whiting SJ, Willett WC, Zittermann A. The urgent need to recommend an intake of vitamin D that is effective. Am J Clin Nutr. 2007;85(3):649-50.
7. Heaney RP. Barriers to optimizing vitamin D3 intake for the elderly. J Nutr. 2006;136(4):1123-5.
8. Hathcock JN, Shao A, Vieth R, Heaney R. Risk assessment for vitamin D. Am J Clin Nutr. 2007;85(1):6-18.
9. Snijder MB, van Dam RM, Visser M, Deeg DJ, Dekker JM, Bouter LM, Seidell JC, Lips P. Adiposity in relation to vitamin D status and parathyroid hormone levels: a population-based study in older men and women. J Clin Endocrinol Metab. 2005;90(7):4119-23
10. European Commission: Health & Consumer Protection Directorate-General. Opinion of the scientific com¬mittee on food on the tolerable upper intake level of vitamin D. 2002 Dec 16 [cited 2006 Jan 14, 35 p.] Available from: www.europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scf/out80_en.html.
11. Price PA, Faus SA, Williamson MK. Warfarin-induced artery calcification is accelerated by growth and vitamin D. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2000;20(2):317-27.
12. Zittermann A, Schleithoff SS, Koerfer R. Vitamin D and vascular calcification. Curr Opin Lipidol. 2007;18(1):41-6.