Sömnapnéer drabbar 1–3 procent av små barn och är förenade med påtagligt ökad sjuklighet, vilket dessutom kan påverka barnets kognitiva funktioner och beteende negativt. I en artikel i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine redogör man för mycket hög sjukvårdskonsumtion och höga kostnader för läkemedel hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSA) redan flera år innan diagnosen har ställts.

Denna populationsstudie, som genomfördes i Israel, vars sjukvårdssystem omfattar alla invånare oavsett etnisk och socioekonomisk bakgrund, inkluderar 156 barn i åldrarna 3–5 år med diagnosen OSA och en matchad kontrollgrupp från samma geografiska område. Barn med kongenitala sjukdomar och missbildningar uteslöts från studien.
I en retrospektiv analys över perioden från dagen för barnets födelse till dess att diagnosen OSA ställdes efter noggrann sömnpolygrafiundersökning har man tittat på antalet akuta och polikliniska besök, inläggningar på sjukhus, typen av symtom/diagnos (övre luftvägsinfektioner, infektioner i de nedre luftvägarna och andra sjukdomstillstånd) samt medicinering.
Det årliga antalet läkarbesök var mer än dubbelt så högt och kostnaderna för medicinering sex gånger högre i OSA-gruppen än bland kontrollbarnen. Antalet konsultationer ökade markant det sista året innan diagnosen ställdes (se figuren). Då de flesta symtomen var förenliga med andningssjukdomar bestod medicineringen främst i medel mot infektioner och mot sjukdomar i andningsorganen.

Författarna manar till uppmärksamhet vid utredningar av barn vars hälsa under de första levnadsåren kräver täta läkarbesök och medicinering mot sjukdomar i andningsorganen. Dylikt kan nämligen vara tecken på sömnrelaterade störningar i andningsfunktionen, och tidig diagnos skulle kunna reducera både barnens sjuklighet och kostnaderna för sjukvården.


Antal specialistkonsultationer per levnadsår för barn med obstruktivt sömnapnésyndrom och friska kontroller.