Måttlig mängd alkohol har i olika studier förknippats med minskad risk för hjärt– kärlsjukdomar men också med minskad risk för diabetes, vilket visats i en översiktsartikel och två metaanalyser. Däremot är sambandet mellan intag av större mängd alkohol och diabetes mer oklart, med heterogena resultat från olika studier. Generellt finns ett U-format samband.

I en tvärsnittsstudie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, utgående från 60-åringarnas hjärt–kärlhälsa, har sambandet mellan alkoholintag och nydiagnostiserad diabetes analyserats. Sammanlagt studerades 1860 män och 2060 kvinnor. Oddskvoten för nydiagnostiserad diabetes hos män vid ett alkoholintag över 30 g/dag jämfört med 0–30 g/dag var ojusterat 2,72 (95 procents konfidensintervall, CI, 1,70– 4,34); justerat för bukfetma, rökvanor, socioekonomisk status och kostfaktorer 1,94 (95 procents CI 1,17–3,23).
För kvinnor var oddskvoten för nydiagnostiserd diabetes vid ett intag av starksprit motsvarande mer än eller lika med 15 cl/dag jämfört med mindre än detta ojusterat 4,00 (95 procents CI 1,51– 10,58) och justerat för förekomst av metabola syndromet, bukfetma, fysisk inaktivitet, socioekonomisk status och kostfaktorer 2,23 (95 procents CI 0,67– 7,42). Däremot sågs ingen skyddseffekt vid måttligt alkoholintag.
Sammanfattningsvis är hos män ett alkoholintag motsvarande mer än 30 g alkohol per dag associerat med ökad förekomst av nyupptäckt diabetes, oberoende av andra riskfaktorer. Den ökade förekomsten av nyupptäckt diabetes hos kvinnor vid ett alkoholintag mer än eller lika med 15 cl starksprit per dag är däremot i stor utsträckning kopplad till andra faktorer, framför allt bukfetma, förekomst av metabola syndromet och fysisk inaktivitet.