Funktionell obstipation hos barn förefaller vara ett avsevärt problem globalt. En färsk genomgång av ett antal studier visar en mycket varierande prevalens (mellan 1 och 30 procent) för detta tillstånd. Standardbehandlingen omfattar framför allt toaletträning och »ofarliga« laxantia, som tex laktulos. Emellertid är denna regim lyckosam i som mest knappt 60 procent av fallen, och frågan har väckts om probiotika skulle kunna utgöra en mer effektiv terapi.

Med begreppet probiotika menas mikrobiella livsmedelsingredienser (vanligen olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier) som har positiv inverkan på människans hälsa genom gynnsam påverkan på den mikrobiella balansen i tarmen – eller en komponent från en mikroorganism som ökar hälsan och välbefinnandet.
Ett flertal studier har visat en positiv effekt av probiotika vid funktionell vuxenobstipation. En verkningsmekanism för denna effekt skulle kunna vara att de probiotiska bakterierna producerar syror, tex mjölksyra och ättiksyra, vilka genom att sänka intraluminalt pH stimulerar till tarmperistaltik och därmed minskad transittid. Motsvarande studier på barn har inte givit entydiga resultat, möjligen beroende på valet av tillförda bakteriestammar.

Nyligen rapporterades resultaten från en pilotstudie genomförd på 20 nederländska barn (medianålder 8 år, variatonsvidd 4–16 år) med funktionell obstipation (definierad enligt de sk Rome III-kriterierna).
Före behandlingsperioden på fyra veckor med daglig peroral tillförsel av en standardiserad mängd av tre olika stammar av vardera laktobaciller och bifidobakterier, tömdes rektum medelst ett klysma en gång per dag under tre dagar. Under behandlingsperioden gavs inga laxantia. En utvärdering omedelbart efter de fyra veckorna med probiotikatillförsel visade en signifikant effekt på följande variabler:
Antalet avföringar hos tolv barn med (median) en avföring per vecka ökade till tre per vecka.
Antalet inkontinensepisoder i hela gruppen minskade från (median) fyra till 0,3 per vecka.
Förekomsten av buksmärtor i hela gruppen minskade från (median) 45 procent till 20 procent.

Inga biverkningar (kräkningar, uppkördhet eller ökad flatulens) rapporterades.
Sammanfattningsvis förefaller kombinationen av olika probiotikastammar vara gynnsam vid funktionell obstipation hos barn, och resultaten av denna pilotstudie torde motivera en randomiserad, placebokontrollerad studie.