En omfattande amerikansk studie presenterad i tidskriften JAMA visar på stora könsskillnader när det gäller vilka patienter som får en defibrillator (implantable cardioverter defibrillator, ICD) inopererad. Forskarna har tittat på i vilken utsträckning just kön påverkar om patienter som primär- eller sekundärprevention får en defibrillator för att förhindra plötslig död på grund av hjärtstillestånd.
Patienterna, totalt över 200 000 till antalet, var samtliga över 65 års ålder och ingick alla i Medicare-systemet (ett amerikanskt offentligt finansierat sjukförsäkringssystem). Studien omfattar tidsperioden 1991–2005. Primärpreventionspatienterna (drygt 130 000) hade diagnostiserats med hjärtinfarkt eller kardiomyopati men hade inte tidigare haft ventrikeltakykardi eller asystoli. Sekundärpreventionspatienterna (nästan 100 000) hade tidigare haft hjärtstillestånd eller ventrikeltakykardi.

Det visade sig att det var betydligt vanligare att män fick en defibrillator inopererad än att kvinnor fick det i såväl primär- som sekundärpreventionsgruppen. Bland patienterna i primärpreventionsgruppen gavs en defibrillator till i genomsnitt 32,3 per 1 000 män jämfört med 8,6 per 1000 kvinnor – enligt multivariat analys drygt tre gånger vanligare att män fick en defibrillator. I sekundärpreventionsgruppen var det 2,4 gånger vanligare att män fick en defibrillator.

Medicare-systemet har under de gångna 15 åren kommit att bli mer generöst när det gäller att ge individer tillgång till defibrillator i takt med att forskningsläget förbättrats och fördelarna i form av överlevnad hos patienter med defibrillator verifierats. Trots det kvarstår stora könsskillnader, konstaterar författarna besviket. Skillnader mellan könen avseende typ av hjärtsjukdom eller arytmi skulle kunna vara ett medicinskt bidragande skäl till könsskillnaderna vad gäller vilka som får defibrillator men kan knappast förklara hela skillnaden, skriver författarna vidare.