I ett EU-projekt, ESAC (European Surveillance of Antimicrobial Consumption), har sedan 2001 statistik över försäljningen av antibiotika i öppen vård insamlats. I projektet deltar de flesta europeiska länder, och år 2004 varierade försäljningen mellan 9,2 och 33,4 definierade dagliga doser per 1000 invånare och dag (DID). Det fanns dessutom stora skillnader mellan länderna i förbrukningen av enskilda grupper av antibiotika. Något övergripande mått för att värdera vad som är god kvalitet i förskrivning av antibiotika finns inte.

En grupp experter från olika organisationer och länder fick utifrån sin kunskap och sina erfarenheter föreslå kvalitetsindikatorer och gradera deras betydelse utifrån fyra dimensioner: risk för resistens, hälsoaspekter, kostnadseffektivitet och allmänna hälsoaspekter. Sammanlagt deltog 22 experter från tolv länder, och efter en lång process kunde experterna enas kring betydelsen av tolv indikatorer. Några av de indikatorer som ansågs höra samman med god kvalitet var låg total förskrivning av antibiotika, låg total förskrivning av kinoloner, hög andel penicillin V, låg andel cefalosporiner och låg säsongsvariation. Författarna konkluderar att studien är ett första försök att skapa kvalitetsindikatorer för förskrivning av antibiotika i öppen vård, som skulle kunna vara relevanta för flertalet europeiska länder.

Studien försöker systematisera aktuell kunskap om vad som anses vara bra antibiotikaförskrivning i öppen vård, främst i ett resistensperspektiv. Appliceras indikatorerna på svensk konsumtion ligger Sverige bra till, men studien kan inte besvara frågan om vilken konsumtion som är optimal. Data på indikationer till förskrivning av antibiotika hade givit bättre förutsättningar för bedömning av kvalitet än riktlinjer eller evidensbaserad medicin. Konstigt nog kan de flesta länder, inklusive Sverige, inte leverera diagnosbaserad information i dag.