Huvudsyftet med den här refererade avhandlingen var att undersöka årlig förekomst och tidiga konsekvenser av akut främre korsbandsskada i knäleden. En randomiserad kontrollerad klinisk studie (KANON-studien) som jämför kirurgisk och icke-kirurgisk behandling ligger till grund för avhandlingens delarbeten.
10–15 år efter skadan drabbas varannan individ av artros (ledsvikt) oavsett behandling, och i dag finns inga vetenskapliga resultat som stödjer att kirurgisk rekonstruktion av ett skadat främre korsband ger bättre resultat än andra behandlingsmetoder. Trots det rekommenderas vanligen kirurgi som behandling, särskilt för unga aktiva individer.
Under sex år undersöktes 650 patienter för att slutligen kunna inkludera 121 tidigare knäfriska individer i åldern 18– 35 år och med måttlig till hög aktivitetsnivå i KANON-studien. Avhandlingen påvisar en trefaldig ökning av den årliga incidensen av främre korsbandsskador. Ökningen beror sannolikt till stor del på att varannan patient med främre korsbandsruptur, verifierad med MR-undersökning, inte upptäcktes vid den kliniska undersökningen på ortopedens akutmottagning.
Det rupturerade främre korsbandet är sannolikt endast en del av ett större skadepanorama, inkluderande frakturer, meniskskador och skador på benmärgen. Kanske förklarar detta delvis varför risken för knäartros är hög även efter behandling av det skadade ligamentet. Kirurgisk rekonstruktion, utförd inom tio veckor efter skada, var en oberoende riskfaktor för fördröjd reduktion av såväl ledsvullnad som benmärgslesioner men även för lokala förändringar i ledbrosket ett år efter skada.
En möjlig slutsats är därför att individer med tidig rekonstruktion av främre korsbandet bör undvika idrott och fysiskt krävande aktiviteter under de första tolv månaderna efter en skada. De kliniska resultaten från KANON-studien kommer att publiceras så snart tvåårsuppföljningen är genomförd, vilket sker under juni månad 2008.
Publicerad:
Läkartidningen 16/2008
Lakartidningen.se