Goda kardiovaskulära effekter av medelhavsdiet

Det är väl känt att medelhavsländer uppvisar lägre mortalitet i kardiovaskulära sjukdomar än nordeuropeiska länder. Den mest sannolika orsaken till denna skillnad är troligen medelhavsdieten. Den traditionella medelhavsdieten är rik på grönsaker, frukt, spannmål och baljväxter med en relativt låg köttkonsumtion.

Den huvudsakliga fettkällan är olivolja, som visats ha antiaterosklerotiska egenskaper, delvis beroende på innehållet av kolesterolsänkande fettsyror och antioxidanter. En annan viktig komponent i medelhavsdieten är vinet. Rent allmänt har etanol en mängd kardiovaskulärt protektiva effekter vid lågt till måttligt intag: gynnsam inverkan på lipidmetabolism och insulinkänslighet, antioxidativa effekter, hämning av trombocytaggregation, förbättring av endotelfunktionen och antiinflammatoriska egenskaper. Utöver etanolen i sig verkar särskilt rött vin innehålla substanser som kan bidra med ytterligare kardioprotektivt skydd.

En nyligen publicerad studie har undersökt den kombinerade postprandiala effekten av vin och olivolja på pulsvågsreflexion och centralt blodtryck. Femton friska försökspersoner intog under olika dagar fyra standardmåltider innehållande 50 g olivolja och 250 ml vin. Studien hade en randomiserad, sk cross over-design, och de fyra olika måltiderna komponerades ihop med två viner (vitt och rött vin) och två typer av olivolja (grön och raffinerad med lågt antioxidantinnehåll).
Studien utvärderades med hjälp av applanationstonometri och pulsvågsanalys från aorta vid baslinjen och upp till tre timmar postprandialt. Resultatet visade att alla måltidskombinationer lyckades sänka det sk augmentationsindex och centralt blodtryck jämfört med kontrollgruppen. Kombinationerna med rött vin visade sig ha längre positiv effektduration än de övriga måltiderna.

Det har visats att det postprandiala tillståndet är en situation med hög oxidativ stress, som utlöser en kaskad av proaterosklerotiska mekanismer. Om dessa mekanismer får lov att påverka en person flera gånger om dagen kan man tänka sig att implementering av strategier för att reducera den postprandiala dysmetabolismen kanske kunde medföra en skyddande effekt på hjärt–kärlnivå. Det har tex beräknats att amerikaner tillbringar det mesta av sin vakna tid i det postprandiala tillståndet!

Denna lilla studie har undersökt akuta effekter på centralt blodtryck och arteriell stelhet hos friska personer. Det är möjligt att studien undervärderat de positiva resultaten av vin och olivolja; om studien utförs på en population med högre risk skulle man uppnå en högre diskriminativ styrka. Dessutom kan det vara av värde med en förlängd behandlingsperiod och längre uppföljningstid för att utröna effekterna på längre sikt.

Resultaten från studien är intressanta, då de medverkar till att belysa vilka komponenter i medelhavsdieten som kan tänkas ha betydelse för hälsan; i denna studie mätta med intermediära utfallsvariabler. Det har tidigare bla visats att medelhavsdiet som helhet kan reducera mortaliteten hos patienter med kranskärlssjukdom [Arch Intern Med. 2005; 165:929-35], reducera risken att få återfall i hjärtinfarkt [The Lyon Diet Heart Study] och reducera mortaliteten överlag [The HALE project].