Leversjukdomar är initialt vanligen asymtomatiska eller så ger de upphov till ospecifika symtom. Ofta påbörjas utredning för att påvisa leversjukdom när man noterat förhöjda värden av leverrelaterade enzymer i serum eller plasma. ALAT är det mest leverspecifika enzymet och det som är mest känsligt för att påvisa leversjukdomar.
Förhöjt ALAT är vanligt förekommande, och äldre studier har rapporterat en förekomst på 1–4 procent. Prevalensen tycks vara i stigande, eftersom man från USA nyligen rapporterade att 7,9 procent av befolkningen uppvisar förhöjda transaminaser [Am J Gastroenterol. 2003;98:960-7]. I de nordiska länderna har nivåerna av ALAT också ökat, varför man höjt det övre referensvärdet till 1,1 (my)kat/l för män och 0,75 (my)kat/l för kvinnor [Läkartidningen. 2004;101:901-5]. De flesta har övergående stegring eller intermittent förhöjt ALAT, och inte sällan misstänks intermittent överkonsumtion av alkohol som den bakomliggande orsaken [Ann Intern Med. 1987;107:137-44], detta trots att man prospektivt inte kunnat påvisa att kortvarig överkonsumtion av alkohol orsakar kliniskt signifikanta avvikelser av transaminaserna [Scand J Clin Lab Invest Suppl. 1966;18:82-3].

I en nyligen publicerad studie från Hälsouniversitetet i Linköping visas att övernutrition kan ge upphov till snabb och påtaglig förhöjning av ALAT. 18 friska försökspersoner deltog, och målet var att under fyra veckor öka i vikt med 5–15 procent. De fick drastiskt öka sitt kaloriintag, företrädesvis genom att dagligen besöka välkända hamburgerrestauranger. Dessutom begränsades den fysiska aktiviteten till maximalt 5000 steg/ dygn, och försökspersonerna ombads att inte förändra sitt alkoholintag.
Energiintaget ökade med 70 ± 35 procent och vikten med 6,4 ± 1,9 kg. Innehållet av triglycerider i levern ökade signifikant, men endast en av försökspersonerna utvecklade värden förenliga med nuvarande definition av leversteatos. ALAT var vid studiens start 0,38 ± 0,19 (my)kat/l och steg till som mest 1,65 ± 1,75 (my)kat/l i snitt för hela gruppen. Sex av försökspersonerna fick värden överstigande 1,5 (my)kat/l, varav en så högt som 7,6 (my)kat/l. En deltagare, som var helnykterist, uppvisade redan efter en vecka ett ALAT-värde på 2,8 (my)kat/l. Stegringen av ALAT var inte korrelerad med vare sig viktuppgång, ökning av energiintag eller andel triglycerider i levern. Däremot sågs en positiv korrelation med hur mycket kolhydrater studiedeltagarna intog. Sex månader senare var ALAT på samma nivå som vid studiens början.
Orsaken till de förhöjda värdena av ALAT är oklar. Hepatocellulär skada kan inte uteslutas, eftersom leverhistologin inte undersöktes. Mot leverskada talar att ALAT hos en del personer sjönk mot slutet av interventionen trots att energiintaget var oförändrat högt samt det faktum att övriga levervärden inte påverkades negativt. Tvärtom sågs en signifikant minskning av bilirubin. Det är möjligt att det förhöjda ALAT-värdet kan ha avspeglat en enzymatisk induktion, utlöst av det ökade inflödet av näringsämnen till levercellerna.
Författarna konkluderar att redan kortvarig övernutrition kan orsaka kraftigt förhöjt ALAT. Vid utredning av patienter med i synnerhet intermittent förhöjt ALAT bör man således analysera inte bara alkoholvanor. Efterfråga också om man nyligen har ätit mer än vanligt!



Foto:Martin Bond/SPL/IBL
Drastiskt ökat kaloriintag (vid oförändrat alkoholintag) kan leda till förhöjt levervärde.