Överviktiga individer med stort midjemått löper ökad risk att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie gjord av forskare i USA och Sverige som presenteras i Neurology. Författarna har utgått från drygt 6500 medelålders individer från Kalifornien som perioden 1964–1973 genomgick hälsokontroller som inkluderade bla vikt, längd och midjemått. Studiedeltagarna var då i åldern 40–45 år. Data från deltagarna inhämtades från försäkringsbolaget Kaiser Permanente. Därefter inhämtades data från samma individer för perioden 1994–2006, i genomsnitt 36 år efter att den första undersökningen ägt rum.
Det visade sig då att 16 procent av studiedeltagarna drabbats av demens. Man noterade att individer som vid undersökningen på 1960–1970-talen uppfyllde kriterierna för övervikt (BMI 25–30) och hade stort midjemått löpte drygt fördubblad risk att drabbas av demens jämfört med normalviktiga. För individer som vid undersökningen uppfyllde kriterierna för fetma (BMI över 30) och hade stort midjemått var risken att drabbas av demens senare i livet ökad med 3,6 – en riskökning på hela 260 procent – jämfört med normalviktiga.
För individer med övervikt eller fetma, men med normalt midjemått, var risken att drabbas av demens knappt fördubblad, vilket innebär en mindre riskökning än om individen vid sidan av sin övervikt/fetma hade stort midjemått. Resultaten visar också att stort midjemått innebär ökad risk att drabbas av demens oberoende av om individen är normalviktig eller överviktig. Resultaten står sig efter att författarna justerat för faktorer som ålder, kön och, kanske mest intressant, komorbiditet i form av diabetes eller kardiovaskulär sjukdom.
Att bukfetma är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom är känt och tros bero på att bukfetma är särskilt metabolt aktiv med ökad lipolys. Nu visar det sig att bukfetma även är en oberoende riskfaktor för demens. Mekanismen genom vilken kraftigt bukomfång är kopplad till ökad risk att drabbas av demens är inte känd i detalj. Men givet att cirka hälften av alla amerikaners bukomfång faller inom vad som definieras som bukfetma är det viktigt att forskningen inom fältet fortsätter, betonar författarna. Och det är bråttom. Patienter med demens är mycket vårdkrävande, och den fetmaepidemi som sveper över västvärlden riskerar att leda till konsekvenser som ett kraftigt ökat antal individer med demens. Det kan i sin tur komma att ställa stora resurskrav på redan ansträngda sjukvårdsbudgetar.