Höga nivåer i blodet av urinsyra (urat) kan bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det visar en amerikansk studie som presenteras i Archives of Neurology. Tidigare studier har indikerat en koppling mellan höga uratnivåer i serum och minskad risk för parkinson. Hur urat påverkar sjukdomsutvecklingen hos patienter som redan drabbats av parkinson har dock, fram till den aktuella studien, inte varit känt.

Forskarna har utgått från drygt 800 individer med lindrig parkinson. Dessa lämnade blodprov i vilka bla uratnivåer mättes. Därefter följdes individerna med löpande kontroller var tredje månad under två år. Primärt effektmått var om patienterna försämrats så i sin sjukdom att de krävde dopaminbehandling vid uppföljningen efter två år.
Det visade sig att drygt hälften, 493 patienter, behövde dopaminbehandling vid den tidpunkten. Bland den fjärdedel med lägst serumnivåer av urat var det dubbelt så många som behövde behandling med dopamin som bland den fjärdedel med högst nivåer. Orsaken till detta är inte känd.

Forskarna spekulerar över om en potentiell mekanism kan vara uratets egenskaper som antioxidant, som skyddar dopaminerga neuron i substantia nigra mot oxiderande skada. Trots att urat potentiellt skulle kunna fungera som en prognostisk markör för parkinson rekommenderar författarna inte att man mäter urat rutinmässigt hos patienter med parkinson för att prognostisera sjukdomsförloppet.

De nya rönen kring urat och parkinson kan i stället få kliniska applikationer genom kosttillskottet inosin, som omvandlas till urat. Inosin skulle, givet de nya rönen, kunna ha både protektiva effekter mot parkinson och verka bromsande på sjukdomsförloppet hos individer där sjukdomen brutit ut. Kliniska studier pågår nu där inosintillskott ges till patienter med parkinson i tidig fas. Inosin prövas för övrigt även i klinisk fas mot multipel skleros.
Något som onekligen blir intressant att följa i studierna är biverkningar till följd av höjda uratnivåer, såsom ökad risk för gikt, hypertoni och stroke bland de behandlade.