I slutet av 1990-talet ifrågasattes om albumin är en lämplig vätska för behandling av patienter inom intensivvården. Metaanalyser visade att albumin ökade dödligheten.
Dessa metaanalyser hade dock så stora svagheter att en grupp australiska läkare bestämde sig för att genomföra en stor prospektiv, randomiserad studie som jämförde dödligheten vid användning av 4-procentig albuminlösning respektive isoton koksaltlösning. Gruppen inkluderade 7000 patienter, men resultatet av denna sk SAFE-studie visade att dödligheten var oberoende av vätskeval [1]. Studiens storlek har möjliggjort en eftergranskning och uppföljning av de 460 patienter som vårdades före skallskada, som i 70 procent av fallen bedömdes vara allvarlig [2].

Den nya analysen visade att betydligt fler patienter hade dött två år efter olyckan när albumin använts som volymsubstitution än när koksalt infunderats (33 versus 20 procent). I de 70 procent av fallen där skallskadan bedömts som allvarlig var motsvarande siffror 42 respektive 22 procent. För de ganska få lindrigare skallskadorna (Glasgow Coma Scale mellan 9 och 12) var siffrorna omvända, 16 mot 22 procent, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Skallskadan angavs som dödsorsak i 70–80 procent av fallen. Man fann dock ingen skillnad i neurologiska restsymtom hos dem som överlevde med avseende på vilken vätskesubstitution som använts.

Författarnas slutsats var att koksalt är att föredra framför albumin när man ska välja vätska för infusion i samband med skallskada. En kritik som kan framföras mot SAFE-studien är att det var koksalt och inte Ringer-lösning som prövades. Det finns många skäl till att hellre använda Ringer, men det är en annan historia. I den debatt som följde efter publiceringen diskuterades möjliga mekanismer bakom skillnaden i överlevnad. Att albumin har en effekt på koagulationen anfördes. Koagulationen förbättras av kristalloida lösningar [3] men försvagas måttligt av albumin [4]. Ingen riktigt sannolik mekanism som förklarar skillnaden i mortalitet får dock anses vara känd just nu.

Nästa stora milstolpe i sökandet efter den optimala infusionsvätskan vid skallskada är att vänta om tre år. En studie genomförs just nu på tio större sjukhus i USA där man jämför överlevnad och neurologiska restsymtom med avseende på om isoton koksaltlösning, hyperton (7,5 procent) koksaltlösning eller hyperton koksaltlösning med dextran (Rescueflow) används vid initial vätskebehandling [5].



Foto: Calire Paxton & Jacqui Farrow/SBL/IBL
Sökandet efter den optimala infusionsvätskan vid skallskador fortsätter – om tre år kommer nästa stora studie.