I dag finns betryggande stöd för att bröstbevarande kirurgi (BCS) är ett fullvärdigt alternativ till mastektomi vid unifokala tumörer upp till 4 cm i diameter. Adekvat patientinformation om vilket ingrepp som ska göras förbättrar kvinnans psykiska välbefinnande och gör henne nöjdare med vården. Men hur delaktig är hon i beslutet? Och hur är detta associerat till val av operativt ingrepp och frekvensen mastektomier?

I en nyligen publicerad studie distribuerades bland 697 kvinnor, opererade med antingen BCS eller mastektomi, en enkät där tre beslutsmodeller hos patienten identifierades: aktivt, i samarbete med vårdgivaren och passivt. Kvinnorna fick ange vilken beslutsmodell de önskade och den de slutligen använde sig av. Svarsfrekvensen uppgick till 51,1 procent. Det var här fler (64,6 procent) än i tidigare studier som valde en aktiv beslutsväg, särskilt bland dem som opererades med mastektomi. Detta är, enligt författarna, helt i enlighet med trenden mot ökad autonomi hos patienten. Att majoriteten av dessa kvinnor återfinns just i denna grupp skulle kunna tala för att BCS börjar bli ett så pass etablerat alternativ till mastektomi att det i dag betraktas mer eller mindre som norm. Hos 61,2 procent av kvinnorna stämde behandlingspreferensen överens med den behandling de genomgått. Detta verkar också vara ett steg bort från den paternalistiska läkarrollen och mot större patientautonomi.

Medvetenhet hos behandlande läkare om vikten av information om olika behandlingsalternativ och nämnda beslutsstrategier borde ge en nöjdare patient som känner inflytande över och delaktighet i sin vård.