Mikro-RNA är korta enkelsträngade RNA-sekvenser, runt 20 nukleotidpar långa, som visat sig kunna reglera genuttrycket i celler, vilket sker genom att mikro-RNA binder till mRNA (messenger RNA). Mikro-RNA har förändrats mycket lite under evolutionen, och kunskapen om de biologiska mekanismer genom vilka mikro-RNA reglerar genuttryck har ökat väsentligt under senare år. Bidragande till forskningsframstegen har varit möjligheten att stänga av ett enzym vid namn dicer, som är ett RNas III-endonukleas. Det leder, kortfattat, till att mikro-RNA inte kan bildas och fungera normalt i cellen.
Knockoutstudier har visat att om aktiviteten av dicer regleras ned i extremiteter eller lungor får detta omfattande konsekvenser i form av svåra missbildningar. Nu har försök även gjorts på ögon. Författarna har skapat knockout-möss med dicer utslagen i retina, vilket alltså leder till att retina bildas utan förekomst av mikro-RNA i cellerna. Det visar sig då att retina initialt ser ut att utvecklas helt normalt. Men efter ett tag visar det sig att retina inte fungerar, med omfattande synnedsättning som följd.
Författarna, som presenterar sina rön i Journal of Neuroscience, uppger att de hade förväntat sig omfattande strukturella skador i retina, skador som resulterat i så grava missbildningar att man redan genom att inspektera vävnaden visuellt kan konstatera att den inte kommer att kunna fungera normalt. Så var alltså inte fallet. Allt tydde på att retina utvecklats helt normalt hos djuren.
Det var först när forskarna studerade den elektriska signaleringen i/från retina efter ljusstimulering som man konstaterade att denna var kraftigt nedsatt. Nedsättningen tilltog sedan över tid, och efter ett par månader noterades även omfattande strukturella skador i retina. Författarna konstaterar att rönen kan bidra till att öka förståelsen kring degenerativa sjukdomar i retina och vilken roll mikro-RNA har i utvecklingen av retina. Därtill hoppas forskarna kunna identifiera andra gener som är relevanta vid utvecklingen av retina och som påverkas av mikro-RNA-strängarna.
Mikro-RNA beskrevs första gången 1993 och har blivit ett allt större forskningsfält under senare år. Totalt har över 400 olika mikro-RNA-strängar identifierats och kopplats till reglering av 100-tals olika gener. Studier pågår för att utröna mikro-RNAs roll vid olika sjukdomar, däribland hepatit, leukemi, lymfom och diabetes.