I en studie från det norska födelseregistret har Swamy och medarbetare undersökt risken för mortalitet upp till 18 års ålder och utfall avseende utbildning och reproduktion i vuxen ålder i relation till gestationsålder vid födseln. Man utgick från data från en 22-årsperiod (1967– 1988) och inkluderade en kohort på totalt nästan 1,2 miljoner barn som var födda levande eller döda från och med 22 fullgångna graviditetsveckor. För att värdera reproduktion och utbildning begränsades kohorten till åren 1967–1976 med en uppföljning till och med år 2004. Den senare kohorten omfattar drygt 580000 överlevande personer.

Undersökningen visade att prematur födsel (gestationsålder 37 v) var något vanligare bland pojkar än bland flickor (5,6 respektive 4,7 procent). För barn som var födda mycket för tidigt, i intervallet 22–27 veckor, var mortaliteten bland levande födda under det första levnadsåret hög: 70 procent för flickor och 75 procent för pojkar. Mortaliteten senare under barndomsåren (1–12 år) bland de barn som överlevt det första året minskade därefter drastiskt till omkring 1,5 procent. Dock var den relativa risken för död fortfarande 5–10 gånger högre än för barn födda i fullgången tid. Under ungdomsåren förelåg ingen ökad mortalitet som var associerad till för tidig födelse.
Andelen av de för tidigt födda som senare fick egna barn var lägre än för de personer som var födda i fullgången tid, och tendensen var mer uttalad ju tidigare personen var född. För kvinnor som var födda i intervallet 22–27 gestationsveckor hade 25 procent fått egna barn mot knappt 70 procent bland dem som var födda i fullgången tid. För män var motsvarande siffror 14 respektive 50 procent. För kvinnor, men inte för män, påvisades en dubbelt ökad risk för att få barn för tidigt om kvinnan själv var född mycket för tidigt. Det var fler i gruppen med för tidig födelse som inte fullbordade gymnasial utbildning, och andelen personer som genomgått högskolestudier var marginellt lägre.

Den aktuella studien avspeglar en tidsperiod då neonatal intensivvård var i sin linda. Medicinsk vård och omvårdnad av prematura barn har utvecklats dramatiskt sedan dess. De höga mortalitetssiffrorna är främmande för oss i dag. I det svenska perinatala kvalitetsregistret (PNQ) kan man för åren 2005–2007 utläsa en överlevnad på 81 procent för barn födda före 28 graviditetsveckor. Man vågar också gissa att andelen levande födda barn med gestationsålder från 25 veckor och nedåt var mycket liten i den norska kohorten på grund av ett selektivt omhändertagande. Undersökningen ger ingen förklaring till varför för tidigt födda har nedsatt fertilitet och lägre utbildningsnivå, men författarna spekulerar över om medicinska resttillstånd och nedsatt kognitiv förmåga menligt påverkar relationsbildning, fertilitet och lärande. Studien är viktig, därför att den tydliggör behovet av att kontinuerligt följa upp barn som föds för tidigt, både på kort och på lång sikt. Bara med hjälp av sådan kunskap kan vi utveckla den moderna neonatala intensivvården så att den bäst gagnar det för tidigt födda barnet.



Foto: SPL/IBL
Medicinska resttillstånd och nedsatt kognitiv förmåga skulle kunna förklara varför för tidigt födda har nedsatt fertilitet och lägre utbildningsnivå.