Akut perioperativ betablockad skulle kunna förhindra hjärtinfarkt och plötslig död genom att sänka hjärtfrekvensen hos patienter som genomgår icke-hjärt-kirurgi. Den tanken har funnits i många år och utvärderats flitigt i olika studier, ofta med positivt resultat, framför allt vid kärlkirurgi på högriskpatienter. Metaanalyser av betablockad på oselekterade patienter uttryckte tidigt en försiktig entusiasm [JAMA. 2002;287:1435-44], som dock dämpats i senare genomgångar [BMJ. 2005;331:313-21; Anesth Analg. 2007;104:27-41].

En ny metaanalys har nu utförts baserat på åtta randomiserade studier. Tillsammans var det 1931 patienter som genomgått icke-hjärtkirurgi för vilka incidensen av hjärtinfarkt och hjärtdöd registrerats [1]. Betablockad minskade risken för icke-letal hjärtinfarkt inom 30 dagar efter ingreppet; oddskvot? (OR) 0,60 (95 procents konfidensintervall, CI, 0,37–0,99). Mortaliteten sjönk också, OR 0,25 (95 procents CI 0,08–0,72). Underlaget var egentligen 29 studier, men bara de här åtta rapporterade komplikationer på ett adekvat sätt.
När författarna även införde ett kvalitetskriterium (Jadad-poäng >2) som medförde att de slutligen kom att inkludera bara fem studier så försvann dock fördelarna med betablockaden. Siffrorna för icke-letal hjärtinfarkt närmade sig »unity«, medan konfidensintervallet breddades rejält för mortalitet. Även om kvalitetskravet förstås sänkte studiens styrka blev slutsatsen ändå att något medicinskt värde av betablockad före icke-hjärtkirurgi inte kunde påvisas.
De många osäkra resultaten har medfört att American College of Cardiology numera rekommenderar att behandling med betablockerare före kirurgi påbörjas endast hos dem som redan är kardiovaskulärt sjuka [2]. Men även den riktlinjen kan snart komma att ifrågasättas.
En klinisk prövning (POISE-studien) som under fem år randomiserat 8351 högriskpatienter till metoprolol eller placebo före kirurgi tycks nämligen visa att betablockad visserligen minskar incidensen av hjärtattack men i stället ökar risken för stroke och död [3]. Medan vi inväntar att POISE-studien publiceras har mången klinikers blick redan börjat riktas mot en annan grupp av läkemedel som kan användas i samma preventiva syfte – statinerna.