Blodkärlens styvhet har i stora studier befunnits vara direkt relaterad till aterosklerosutveckling och kardiovaskulär mortalitet. Bland de metoder som används för att mäta kärlstyvhet märks pulsvågshastighet och »augmentation index«. Det senare är ett enkelt mått som använder sig av tryckkurvan i centrala artärer och betecknar då andelen av den andra systoliska pulsvågen i relation till den första.
Den fysiologiska förklaringen är att pulsvåg två är relaterad till en reflexion av första pulsvågen från kärlträdet, vilken moduleras av styvheten i konduktanskärlen. Ett tydligt samband mellan augmentation index och kardiovaskulär sjuklighet har observerats i flera studier. Därigenom kan slutsatsen om kardiovaskulär risk dras ur icke-invasiva mätningar via en enkel tryckmätare.

I Journal of Hypertension har Shinohata och medarbetare undersökt sambandet mellan augmentation index och »dipping«, dvs skillnaden mellan dag- och nattblodtryck. Det har visat sig vara hälsosamt att uppvisa kraftfull dipping under nattimmarna. »Icke-dipping« är i gengäld associerad med högre kardiovaskulär mortalitet och med vitsubstansdefekter i hjärnan.
Hos 90 frivilliga obehandlade hypertoniker uppmättes augmentation index via radialispulsen och korrelerades med dipping vid ambulatorisk blodtrycksmätning. Hos försökspersoner under 60 års ålder uppvisade »icke-dippare« ett högre augmentation index än gruppen »dippare«. Man fann även en tydlig korrelation mellan graden av dipping och kärlstyvhet.
Det bör noteras att inga skillnader uppmättes i blodtryck mellan grupperna under dygnet. Oberoende av basala blodtrycksnivåer har författarna alltså noterat ett samband mellan två riskfaktorer för kardiovaskulär död – en i kärlträdet och en centralnervös.