Att det finns en ärftlig komponent i koloncancer är välkänt. Men koloncancerdrabbade individer som också har en förälder och/eller ett syskon som haft sjukdomen löper faktiskt minskad risk att avlida i sin sjukdom jämfört med individer som drabbas av koloncancer men som inte har hereditet i form av en drabbad förstagradssläkting. Det visar en amerikansk studie utförd vid Dana Farmer Cancer Institute i Boston som presenteras i JAMA.

Cirka 16–20 procent av alla som drabbas av koloncancer har en förstagradssläkting som också är drabbad. För den som har en förstagradssläkting med sjukdomen är risken för koloncancer i princip fördubblad jämfört med risken för individer som inte har ärftlighet. Författarna har tittat på ett material på totalt 1087 patienter som genomgick kirurgisk behandling för koloncancer i stadium III (cancer som metastaserat till omgivande lymfkärl men inte till andra organ). Av dessa hade 195 patienter, motsvarande 17,9 procent, en förstagradssläkting med sjukdomen. Patienterna rekryterades till studien under perioden 1999–2001 och följdes därefter under en period på drygt fem år.

Primärt utfallsmått var överlevnad utan att återinsjukna (disease free survival) räknat från tidpunkten då patienten inkluderades i studien fram till att denne avled alternativt återinsjuknade i koloncancer. Det visade sig att bland patienterna som haft en förstagradssläkting med sjukdomen var det 57 som avled eller återinsjuknade efter behandlingen, vilket utgör 29 procent (57/195) av samtliga patienter i gruppen. Det ska jämföras med gruppen på 892 patienter som inte haft en förstagradssläkting med sjukdomen, där 343 avled eller drabbades av cancern igen efter behandlingen, vilket motsvarar 38 procent (343/892). Risken att avlida eller återinsjukna minskade kraftigare för män med förstagradssläktingar med koloncancer än för kvinnor. Vad som för övrigt är intressant är att individer som haft två förstagradssläktingar med koloncancer löpte lägre risk att avlida eller återinsjukna än individer som bara hade en förstagradssläkting med sjukdomen.

En uppenbar fråga är givetvis om resultaten kan förklaras av att individer med koloncancer i släkten screenas oftare eller lever hälsosammare på grund av känd hereditet. Så verkar dock inte vara fallet, resultaten stod sig nämligen även efter att författarna justerat för faktorer som rökning, kost, screening och när sjukdomen diagnostiserades.
Författarna hoppas att rönen kan ge viss lindring till oroliga människor som vet att de har hereditet för koloncancer. De biologiska mekanismerna bakom korrelationen mellan hereditet och minskad risk att återinsjukna eller dö i sin sjukdom är emellertid inte kända, skriver författarna, som efterfrågar fler studier inom fältet.