Ljusterapi har måttlig effekt mot demens. Det visar en holländsk studie som presenteras i JAMA. Forskarna har utgått från 189 människor i tolv olika äldreboenden. Genomsnittsåldern för studiedeltagarna var drygt 85 år. 90 procent var kvinnor, och en klar majoritet, 87 procent, hade diagnostiserats med demens. De följdes under en period på drygt tre år. En grupp fick ljusterapi. Vissa gavs dessutom tillskott med hormonet melatonin.
Till de parametrar som följdes hörde kognitiva besvär, sömn, beteendestörningar och depressionsproblematik. Grundtanken var att analysera hur ljus och melatonin, som båda påverkar en individs cirkadianska rytm, inverkar på demensutvecklingen. Den cirkadianska rytmen är den endogena dygnsrytm som kroppen ställer in sig på naturligt och som ofta korrelerar med dygnets längd men som för vissa kan vara längre eller kortare än 24 timmar. Halterna av melatonin och hur mycket dagsljus vi utsätts för är två viktiga faktorer som påverkar den cirkadianska rytmen.
Rubbningar i den cirkadianska rytmen tros ligga bakom bla jetlag vid långdistansresor och säsongsrelaterade humörsvängningar. Det har föreslagits att den cirkadianska dygnsrytmen även skulle kunna vara kopplad till demensutveckling hos äldre, och det är alltså vad den aktuella studien fokuserar på.

De patienter i studien som behandlades med ljusterapi utsattes dagligen, från klockan 9 på morgonen till 6 på kvällen, för starkt ljus (1000 lux). Detta skedde genom att starkare lampor installerades i samtliga faciliteter i äldreboendet. Kontrollgruppen utsattes för svagare ljus (300 lux). Melatoninbehandlade fick dagligen 2,5 milligram av hormonet till kvällen, medan kontrollgruppen gavs placebo. Individernas kognitiva utveckling följdes med hjälp av standardiserade formulär. Eventuell depressiv problematik följdes enligt skalan Cornell Scale for Depression in Dementia.
Resultaten visar att ljusterapi hade en begränsad men statistiskt säkerställd effekt vad gäller att bromsa såväl kognitiva som icke-kognitiva tecken på demens. Melatoninbehandlade patienter, som inte utsatts för samtidig ljusterapi, somnade snabbare efter att de lagt sig och sov dessutom längre. Nackdelen var dock att dessa i högre grad uppvisade beteenderelaterade störningar, såsom aggressivitet, än de placebobehandlade. Vissa studiedeltagare behandlades med både melatonin och ljusterapi, och då noterades inte biverkningarna.
Författarna konstaterar att ljusterapi i form av starkt ljus under hela dagen kan ha en gynnsam, om än begränsad, effekt på demensutveckling. Melatonin kan hjälpa äldre med sömnproblem men är förknippat med biverkningar, som dock reduceras om användarna samtidigt får ljusterapi.



Ljusterapi, i form av starkt ljus under hela dagen, hade en liten men säkerställd effekt vad gäller att bromsa tecken på demens.