Smärta i nacke–skuldra är ett vanligt problem som orsakar personligt lidande och stora kostnader för samhället. Trots betydande insatser på området råder det i dag brist på metoder för att objektivt diagnostisera och effektivt rehabilitera individer med dessa problem. Det finns ett stort behov av att utveckla nya metoder till detta. Klinisk forskning har alltmer uppmärksammat att sensorimotorisk kontroll påverkas vid olika smärttillstånd. Rörelseprecision i armarna är dock en outforskad aspekt vid nack- och skuldersmärta.

I den aktuella avhandlingen jämförs precisionen vid armrörelser hos individer med nacksmärta med traumatisk respektive ospecifik bakgrund och hos friska försökspersoner. Grupperna med nack–skuldersmärta visade sig ha nedsatt precision både vid pekning mot synliga mål och vid positionsmatchning med förbundna ögon, där positions- och rörelsesinnet har stor betydelse för precisionen. Graden av nedsatt precision visades sig samvariera med självskattningar av olika hälsokoncept, funktion och smärta. Bland annat framkom att problem med att utföra nackrörelser är starkt korrelerade med precision i pekrörelser mot synliga mål. Även balansproblem och smärta i nacken har betydelse hos personer med pisksnärtsskada. Nackens funktion verkar spela en central roll i det komplexa samspelet mellan sensorisk information och motorisk styrning av muskulatur som ligger bakom även till synes mycket enkla målinriktade rörelser som vi utför dagligen.

Att kunna testa och objektivt mäta rörelsekvaliteter som armrörelseprecision är ett intressant område för denna typ av besvär, särskilt då testen har klinisk relevans och återspeglas i patienternas självupplevda besvär och i träning inriktad på målinriktade rörelser. Detta bör beaktas vid utformning av rehabiliteringsprogram för personer med nack–skuldersmärta.