Omfattande arbetsbortfall vid ADHD

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hos vuxna leder till ett stort arbetsbortfall. Det visar en omfattande studie som presenteras i Occupational and Environmental Medicine. Författarna har utgått från förvärvsarbetande individer mellan 18 och 44 år från tio olika länder: USA, Spanien, Tyskland, Libanon, Mexiko, Nederländerna, Belgien, Colombia, Frankrike och Italien.
Studiedeltagarna är både män och kvinnor, hög- och lågavlönade, arbetare och tjänstemän och med olika nivåer av utbildning. Vissa arbetade inom privat sektor och andra inom offentlig. Sammantaget omfattar studien data från drygt 7000 individer som intervjuats och utvärderats avseende bla ADHD. Det visade sig att 3,5 procent uppfyllde DSM-IV-kriterierna för ADHD. För diagnos krävs bla debut av symtom som impulsivitet och koncentrationssvårigheter i barndomen, vilket dessa individer också uppgav att de haft. Det bör betonas att uppgifterna endast kommer från de intervjuer som gjorts med studiedeltagarna och inte från journaler. Studiedeltagarna fick också uppge hur ofta de varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under den senaste 30-dagarsperioden. De fick uppskatta i vilken utsträckning arbetet påverkats negativt, såväl kvalitativt som kvantitativt, av att de av olika skäl inte kunnat prestera optimalt på jobbet.
Uppskattningen av hur arbetet påverkats kvalitativt och kvantitativt rörde antal dagar under de senaste 30 dagarna. En dags kvalitativ eller kvantitativ nedsättning räknades som en halv dags arbetsbortfall. Om deltagarna tex rapporterade att de under den senaste månaden inte presterat normalt avseende kvalitet under tre dagar och avseende kvantitet under fem dagar ledde det till ett uppskattat arbetsbortfall på fyra dagar (tre plus fem delat med två).

Resultaten visar att individer med ADHD hade nedsatt arbetskapacitet jämfört med individer som inte har ADHD. Individer med ADHD hade bla i genomsnitt 8,4 fler sjukdagar per år. Sammanräknat för såväl kvalitativ och kvantitativ arbetsnedsättning rör det sig, inklusive sjukbortfall, i genomsnitt om 22,1 förlorade arbetsdagar per år för varje individ med ADHD. Om man slår samman arbetsbortfallet per individ med antalet individer med ADHD i samtliga av de studerade länderna (givet den prevalens som noterats) rör det sig om en omfattande nedsättning av arbetskraften: totalt handlar det om svindlande 143,8 miljoner dagars arbetsbortfall per år, vilket motsvarar ca 400000 individer som inte arbetar alls. Det ska dock betonas att analysen inte tar hänsyn till annan samsjuklighet. ADHD är positivt korrelerad med andra DSM-IV-diagnoser, men i vilken utsträckning de påverkar arbetsbortfallet som noterats i studien har inte specificerats.
Vad som för övrigt är intressant är att ADHD var betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. Vissa skillnader syntes också mellan olika länder. Libanon, Colombia och Mexiko betraktas samtliga som utvecklingsländer (less developed) av Världsbanken jämfört med övriga länder, som betraktas som utvecklade (developed). Förekomsten av ADHD var totalt något högre i utvecklade länder än i utvecklingsländer.
Värt att notera är också att endast en mycket liten del av dem som diagnostiserats med ADHD fick behandling för detta. I bla Spanien, Frankrike, Italien och Tyskland fick ingen av dem som diagnostiserats med ADHD behandling, medan i USA och Nederländerna 12,6 respektive 2,7 procent fick behandling. Om man däremot slår samman länderna kan man konstatera att en relativt stor andel av individerna med ADHD fick behandling för en annan DSM-IV-diagnos eller beroenderelaterad problematik.

Författarna konstaterar att ADHD har en relativt hög prevalens bland förvärvsarbetande vuxna. Störningen har också, vid sidan av de problem det leder till för individen och dennes anhöriga, samband med avsevärda kostnader för samhället i termer av arbetsbortfall. Dessa kostnader bör tas i beaktande i diskussionen kring behandling av ADHD. Givet de stora kostnader som är förknippade med arbetsbortfallet kan det också vara ekonomiskt motiverat för arbetsgivare att överväga om personalen bör genomgå screening för ADHD så att individer som diagnostiseras kan få behandling, skriver författarna vidare.