Mellan åren 1918 och 1920 härjade en mycket svår influensapandemi som skördade uppskattningsvis 50 miljoner offer. Det ofantliga antalet dödsoffer var större än under första världskriget och utgjorde runt 3–4 procent av jordens dåtida folkning. Sjukdomen, i folkmun kallad spanska sjukan, orsakades av ett virus (H1N1) som sannolikt överfördes från fåglar till människor. Nu har amerikanska forskare lyckats återskapa både viruset och antikroppar mot det. Studien, som presenteras i Nature, är onekligen av det mer spektakulära slaget.

Författarna har utgått från 32 individer som överlevde 1918 års pandemi; samtliga av dem är i dag mellan 91 och 101 år gamla. Man har sedan lyckats ta fram H1N1-viruset från kroppar efter människor som dog i sjukdomen och begravdes i frusen jord i Alaska. Viruset har fått reagera med blodprov från överlevarna, och en antikropp har identifierats som reagerar med ett av virusets proteiner. Författarna har därefter skapat cellinjer som uttrycker kloner av denna antikropp (monoklonala antikroppar).
Det visar sig att dessa antikroppar fungerar alldeles utmärkt. Möss som utsatts för viruset och sedan fått antikroppen injicerad i hög dos klarade sig, medan möss som smittats men inte fått antikroppen injicerad avled. Antikropparna beskrivs som »extremt potenta« av författarna, och det är onekligen fascinerande att överlevarna lyckats fortsätta producera B-celler som uttrycker dem under drygt åtta decennier trots att individerna sannolikt inte exponerats för viruset under hela den perioden.

Men studien är inte bara av allmänt immunologiskt och medicinhistoriskt intresse, anser forskarna. Pandemier har kommit och gått genom mänsklighetens historia, och inget tyder på att detta skulle upphöra. H5N1 resulterade som bekant i stor uppståndelse härom året. Författarna hoppas att den ökade kunskapen om H1N1-viruset som orsakade spanska sjukan och överlevarnas livslånga immunsvar mot viruset ska öka förståelsen kring viruspandemier och bidra till att bekämpa en ny potentiell pandemi.